Hälften av de finländska männen röstade antingen på Sannfinländarna eller på Samlingspartiet. Sannfinländarna var störst bland männen med 26 procent av de manliga rösterna, medan Samlingspartiet var näst störst med 24 procent.
Bland kvinnor var SDP det klart största partiet, nästan var fjärde kvinnliga väljare, det vill säga 24 procent lade sin röst på Sanna Marins parti.
Som tydligast märks splittringen bland könen i understödet för De Gröna och Vänsterförbundet.
Båda partierna samlade ett understöd på 10 procent bland kvinnor. Av männen röstade endast 4 procent på Vänsterförbundet och 5 procent på De Gröna.
Att kvinnor i betydligt högre grad föredrog vänsterpartierna eller De gröna medan männen röstade mer borgerligt var en trend som märktes redan i riksdagsvalet 2019.
Allt det här framkommer av en pinfärsk forskningsrapport från Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Rapporten på drygt 150 sidor är på engelska och har titeln: Finland Turned Right: Voting and public opinion in the parliamentary election of 2023.
Professorerna Kimmo Grönlund och Kim Strandberg har lett projektet.
Nu finns svart på vitt: Sanna Marin-effekten en faktor i valet
Utbildningsnivån korrelerar starkt med valet av parti. Bland väljare med endast grundskoleutbildning var Sannfinländarna det klart största partiet, med 35 procent av rösterna i denna väljargrupp.
När det gäller högutbildade väljare (magisterexamen eller högre utbildning) framträdde däremot en Sanna Marin-effekt, visar ÅA:s analys.
SDP:s väljarstöd fördubblades i denna väljargrupp från 10 procent i riksdagsvalet 2019 till 20 procent i vårens riksdagsval.
En sannolik förklaring torde vara SDP-ordförande Sanna Marins utspel inför valet, där hon uppmanade väljare att rösta på SDP om de inte vill se en högerregering.
Marin-effekten ledde i sin tur att både Vänsterförbundet och De Gröna tappade en tredjedel av sitt sammanlagda understöd bland högutbildade väljare till SDP.
Det här bekräftar att det så kallade taktikröstandet som var en faktor i vårens val.
Störst bland högutbildade väljare var Samlingspartiet med 26 procent av rösterna, det färska statsministerpartiet var också klart populärast hos äldre väljare då en av fyra 65-plussare röstade på Saml.
Inom alla andra åldersgrupper förutom äldre väljare (under 65-åriga väljare) är Sannfinländarna det mest populära partiet.
”Vi mot dem” – värderingar spelar en stor roll i väljarbeteendet
ÅA:s analys visar också att den finländska väljarkåren är mer splittrad än någonsin tidigare i värdefrågor både när det gäller kön och ålder.
Splittringen märks framför allt i åsikterna om en hur aktiv roll Finland borde inta i kampen mot klimatförändringen, synen på den offentliga sektorns roll, och frågan om huruvida invandring gynnar eller missgynnar Finland.
Män besitter enligt studien överlag mer konservativa värderingar än kvinnor.
Kvinnliga väljare är till exempel betydligt mer benägna än män att stödja starka klimatåtgärder och kvinnor har också en mer välkomnande attityd till invandring än män.
Högersvängen i valet märktes framför allt i synen på ekonomin. I riksdagsvalet 2023 var en klart större andel av väljarkåren redo att stödja nedskärningar i de offentliga utgifterna än i valet 2019 – 45 procent jämfört med 34 procent.
Det kan ses som en följd av att ekonomin fick en stark roll i valrörelsen och den politiska debatten inför valet.
Uppgifterna till ÅA:s forskningsrapport samlades in genom sex olika enkäter mellan slutet av februari och slutet av april i år. Mellan 2 000 och 4 000 väljare svarade på enkäterna.
