Intresset för att installera solpaneler ökar bland jordbrukare: ”Det är ett ganska naturligt sätt för jordbruken att spara energikostnader”

Allt fler jordbruk ansöker om finansiering av nya energilösningar, som exempelvis solpaneler. Flest ansökningar lämnades in av jordbrukare i Österbotten och Egentliga Finland.

Stora solpaneler ute på en gräsplan.
Arkivbild. Många jordbrukare är intresserade av att installera solpaneler på sina gårdsbyggnader eller på åkern. Bild: Kamal Afarin / Yle

Sedan början av året har 425 jordbruk i Finland ansökt om investeringsstöd för nya energilösningar från Livsmedelsverket. En majoritet av ansökningarna gäller solpaneler.

– Intresset har varit märkbart stort. Av alla ansökningar vi fick in under första ansökningsomgången gäller 304 ansökningar solpaneler, säger Esko Leinonen, enhetschef vid Livsmedelsverket.

Leinonen konstaterar att solpaneler intresserat jordbruken också tidigare, men Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de höga elpriserna i vintras har helt klart ökat intresset.

– Jordbruken har bra möjligheter att placera ut solpaneler exempelvis på sina produktionsbyggnaders tak eller på åkrarna. Det är ett ganska naturligt sätt för jordbruken att spara på sina energikostnader, säger Leinonen.

Aurinkopaneeleita ulkorakennuksen katolla.
Många jordbruk har ofta stora tak, som passar bra för solpaneler. Bild: Petri Aaltonen / Yle

Alla ansökningar får inte stöd

Livsmedelsverkets uppskattning visar att andelen jordbruk som vill installera solpaneler ökar i stadig takt. I fjol beviljade NTM-centralen investeringsstöd till ungefär 750 jordbruk för installering av solpaneler. År 2021 och 2020 var andelen investeringsstöd för solpaneler drygt 200.

De som får investeringsstöd kan få femtio procent av investeringskostnaderna ersatta. Men eftersom mängden ansökningar är stor, innebär det samtidigt att alla jordbruk inte kommer att beviljas investeringsstöd.

– Det måste också finnas pengar kvar till senare ansökningsomgångar. Det här innebär att en del ansökningar i den första ansökningsomgången måste avslås, säger Leinonen.

Även om ansökan av investeringsstöd görs till Livsmedelsverket är det NTM-centralen som fattar beslut om vem som får stöd. Totalt delas 25 miljoner euro ut i understöd, men av den summan beräknas ungefär 18 miljoner gå till andra investeringar som exempelvis byggandet av nya ladugårdar, svinhus och växthus. Fortfarande finns också 17 miljoner euro som ännu inte har ett fastställt mål.

Till skillnad från tidigare kan jordbrukaren numera beställa solpanelerna efter att ansökan skickats in och innan hen fått ett positivt investeringsbeslut.

– Men ifall solpanelerna redan köpts och jordbrukaren inte beviljas investeringsstöd, går det inte att söka om investeringsstöd på nytt, säger Leinonen.

”Det är en tanke som har funnits i många år”

Nagubon Torolf Karlsson är en av de jordbrukare som valt att investera i solpaneler under den senaste tiden

– Det är en tanke som har funnits i många år. För ungefär sju år sedan beställde vi den första offerten på solpaneler, men först nu förverkligade vi planerna. Tanken är att producera el till de fem småhus som vi har på gården, säger Karlsson.

En man framför en vägg med solpaneler.
Torolf Karsson har länge tänkt på att investera i solpaneler. Bild: Carmela Johansson / Yle

På Karlssons gamla ladugårdstak och väggar finns totalt 158 paneler med en totaleffekt på 62 kilowatt. Behovet för den egna gården är mellan 60 000 till 80 000 kilowattimmar per år, men även om solpanelerna kunde tas i bruk i februari i år, så kan Karlsson ännu inte använda alla solpaneler samtidigt.

– Hittills har vi tyvärr inte kunnat producera med full effekt eftersom kabelnätverket är lite för klent. För tillfället producerar vi ungefär trettio procent av full kapacitet. Sommaren är här och solen lyser, så det är nu vi borde producera den största mängden av årets totala energiproduktion, säger Karlsson.

Karlsson säger ändå att det finns planer på att gräva ner en grövre elkabel och då kommer han upp till full kapacitet.

– Förhoppningsvis har vi full elproduktion innan hösten. Tanken är att vi sen till cirka åttio procent skulle vara helt självförsörjande på el. Det betyder att vi skulle ha el till vår egen gårdsbyggnad, hallarna och uthyrningsstugorna. Nog kommer vi upp till det förr eller senare, säger Karlsson.

Solpaneler på en ladugårdsbyggnad.
På Torolf Karlssons ladugård finns 158 solpaneler både på tak och väggar, men tillsvidare kan han inte använda alla samtidigt. Bild: Carmela Johansson / Yle

Viktigt att jordbruk satsar på nya energilösningar

Karlsson räknar med att satsningen har kostat ungefär 40 000 euro beroende på hur mycket det egna arbetet värderas. Han tycker ändå att det är viktigt att jordbruk satsar på nya energilösningar.

– Om det är någonstans där det ska produceras grön el, så är det på landsbygden där det finns rum och där vi ofta har stora tak som vi kan lägga solpanelerna på, säger Karlsson.

Nästa ansökningsomgång för investeringsstöd för jordbrukare går ut den 15 augusti och den tredje och sista ansökningsomgången för i år går ut den 15 oktober.

Elbolaget Caruna meddelade tidigare att de planerar att utveckla elnätverket i Nagu, så en ny kraftigare elkabel i Nagu kan installeras under hösten.

Många jordbrukare vill installera solpaneler