– Enligt min självkännedom kan jag säga att jag nu skulle kunna befinna mig i en situation där kredituppgifterna är förstörda och obetalda hyror låg på hög, säger Maria Strübing från Fredrikshamn till Yle Uutiset.
Strübing har omfattats av barnskyddets eftervård i nästan tre års tid, ända sedan hon flyttade ut från Sahakoski familjecenter för att bo ensam hösten 2019.
För Strübing innebär eftervården ett stöd från barnskyddet som fortsätter fram till vuxen ålder. Hon är bland annat berättigad till en socialvårdares hjälp i vardagen, och till utkomststöd i stället för studielån under studietiden.
De vuxna inom eftervården är som reservföräldrar för Strübing.
– Lyckligtvis ger eftervårdshandledaren råd och vaktar pengabruket, eftersom jag själv är impulsiv och har adhd. Om hela studielånet hade kommit in på kontot på en gång hade det gått tre tusen på en dag, säger Strübing.
Minister: ”Specialbehandling långt upp i vuxen ålder inte motiverad”
Med eftervård avses övergripande stöd för barnet eller den unga personen efter att vård utanför hemmet, eller en lång placering inom öppenvården, har avslutats.
Det kan vara frågan om att ordna en bostad åt klienten och betala godkända levnads- och studieutgifter.
Åldersgränsen för eftervård ändrades senast år 2020, då åldersgränsen höjdes från 21 till 25 år. Nu vill regeringen sänka åldersgränsen till 23 år.
Pengar är orsaken. Finansministeriet har bedömt att nedskärningen skulle spara 12 miljoner euro år 2024 och därefter 24 miljoner euro per år.
Yle frågade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso (Sannf) varför ministeriet riktade nedskärningar mot barnskyddet, och vilka effekter det kan ha.
Juuso svarade per mejl, och lyfter fram begränsningar i statsbudgeten samt de lån som den förra regeringen lyft, vilkat nu ”förutsätter balanserande åtgärder”.
– Med hänsyn till omkostnaderna är det inte motiverat att barnskyddet fortsätter hela sju år efter myndighetsåldern, utan det är klokare att sätta in resurserna för att förbättra barnskyddet under den egentliga barndomen, svarar Juuso.
Jätteviktigt att lära sig till och med grundläggande saker
Inom eftervården går de unga igenom vanliga saker som hör till med att växa upp. De frågor som tas upp under mötena med en socialarbetare är olika för varje ung person. Det handlar om allt från att fylla i FPA:s blanketter till att fylla tvättmaskinen.
Eftervården kan också hjälpa de unga med att betala självriskandelen för terapi. Sanna, 22, från Tammerfors planerar att använda sina självständighetsmedel till det. Hon omfattas fortfarande av eftervården, tack vare den tidigare höjningen av åldersgränsen.
Sanna uttalar sig här med fingerat namn eftersom intervjun handlar om känsliga saker. Yle har sett dokument som berör hennes eftervård.
När Sanna var tre år gammal begick hennes pappa självmord. Sanna var klient inom barnskyddet redan före skolåldern, men först i tonåren placerades hon i ett fosterhem på grund av våldsamheter hemma.
Hon upplever att omhändertagningen kunde ha skett redan tidigare, men problemen syntes inte utåt hos henne, en flicka som brukade få tior.
Om man inte har normala föräldrar som hjälper en eller om ens barndom gått åt till att försöka klara sig är det jätteviktigt att få lära sig helt grundläggande saker så att man lär sig ta hand om sig själv
Sanna
Sanna säger sig dra nytta av det stöd hon får för att lära sig sköta alldagliga saker. I terapin tränar hon känslomässiga färdigheter, sådant hon inte fått lära sig att bearbeta i barndomen. Med stödpersonens hjälp löser hon vardagens vanliga frågor.
THL:s forskare: ”En fullkomligt omoralisk åtgärd av regeringen”
Forskningsprofessor (emerita) Tarja Heino vid Institutet för hälsa och välfärd THL har forskat i barnskyddsarbete i Finland och internationellt i över 30 års tid.
De inbesparingar som Finansministeriet siar om är försumbart små enligt Heino. Hon befarar att de aviserade nedskärningarna till och med leder till ökade kostnader.
– I bakgrunden finns verkligt dramatiska händelser i många omhändertagna barns liv. Barn och unga som upplevt en barndom med total likgiltighet eller våld behöver avhjälpande rehabilitering för att de ska kunna lita på vuxna och andra människor. Det tar lång tid, säger Heino.
Eftervården har några centrala uppgifter: Att stöda barnets hemmiljö efter placering, att säkra en trygg omgivning, tillväxt och utveckling samt att hjälpa den unga som håller på att bli vuxen att tillskansa sig färdigheter för ett självständigt liv.
Heino anser att samhället är moraliskt skyldigt att ta hand om de unga som omfattats av barnskyddet och agera som substitutförälder också när de är unga vuxna.
– Jag betonar att det här är en fullkomligt omoralisk handling av regeringen. Vi här på THL har utvärderat nedskärningarna och vi vet att de kommande nedskärningarna i bostadsstödet, studierna och stödet till familjer kommer att drabba dessa unga.
Ingen vet hur förändringen inverkar
Vad sänkningen av åldersgränsen kommer att ha för inverkan kan varken minister Juuso eller specialkunnige Johannes Janhukainen vid Barnskyddets centralförbund yttra sig om.
Enligt Janhukainen är det svårt att få heltäckande uppgifter om hur väl eftervården fungerar eftersom man genast efter en åldersgränsjustering gör en ny, men åt motsatt håll.
– Vi måste samla in data på ett bättre och mer mångsidigt sätt, summerar Janhukainen.
Social- och hälsoministeriet utvärderar effekterna av sparförslaget
Minister Kaisa Juuso uppger att Orpos regering ska göra upp ett åtgärdsprogram för att förebygga utslagning bland unga och för att vårda psykisk ohälsa. Regeringen ska förflytta tyngdpunkten från korrigerande service till stöd mot ett tidigare skede.
– Det är klart att det inte är motiverat att behandla unga som mår dåligt ojämlikt hela sju år efter myndighetsålder beroende på om de har en bakgrund som klient inom barnskyddet elelr inte, konstaterar Juuso.
Kan vara den enda nära vuxna kontakten
Sanna säger att det vore viktigt att unga som hon själv kan ringa till en stödvuxen även om det inte är någon kris på gång. Hon tycker att den nuvarande gränsen på 25 år är en bra investering i de unga vuxnas välbefinnande.
– Det finns många risker för att barnskyddsunga trillar dit, så det är väsentligt att de får goda erfarenheter och en person som vandrar bredvid dem, säger hon.
Forskaren Tarja Heino är särskilt orolig för unga som själva är på väg att bli föräldrar kort efter att kontakten med barnskyddet avslutas. När man själv blir mamma eller pappa kommer minnen upp om ens egen första tid i livet.
– Om det har hänt något hemskt behöver den unga mer terapeutiskt stöd. När man skär ner på det skär man ner för flera generationer.
Maria Strübing kommer sannolikt inte själv att hinna påverkas av ändringen, men hon har ändå en klar åsikt om det.
– Det finns många problem inom barnskyddet som inte blir bättre av att skära ner, de blir värre. Den vuxna från eftervården kan vara den enda närstående vuxna som följer med för att avhämta ett pass eller kommer med till affären, och det borde man inte tas ifrån oss.
Artikeln är en bearbetad version av Yle Uutisets artikel Ainoa läheinen maksaa valtiolle 24 miljoonaa – Yle kysyi lastensuojelun jälkihuollon nuorilta, miltä leikkaukset tuntuvat av Olli-Pekka Louniala.
