En trött och glad Kvikant möttes av jubelrop och applåder när han simmade i land vid Eira strand.
Bakom sig har Sibbobon tre dagar och 90 kilometer av simning över Finska viken.
Simturen påbörjades i Tallinn på söndag morgon och fick sitt slut under tisdagskvällen (25.7) strax innan klockan 22.
– Jag är väldigt lycklig över att jag kommit i mål och ser fram emot dusch och bastu.
Stora svallvågor, konstant kyla och ständig sidovind
Simningen gick ganska långt enligt förväntan, men visst kom det överraskningsmoment, berättar Kvikant.
Det kalla vattnet kom som en chock. Temperaturen i Finska viken låg på runt 12-14 grader.
– Det är en obehaglig känsla att frysa hela tiden och känna hur kroppen gradvis bryts ner.
Utöver det pressade sidovinden på.
– Det kom aldrig ett tillfälle då jag fick njuta av medvind. Det skulle ha varit skönt att få njuta lite, skrattar Kvikant.
Och dessutom blåste det upp stora svallvågor under gårdagen.
– Det blåste västanvind under flera dagar vilket skapar stora vågor, det gjorde simningen extra spännande.
Men positiva överraskningar förekom också.
– Jag insåg att en människa kan göra vad som helst om hen måste. Trots att det var tungt tänkte jag aldrig att jag skulle ge upp.
Lite sömn och mat ofta
Kvikants stödteam följde honom med trålare och ribbåt, och de servade honom flera gånger i timmen.
Han sov på trålaren, men mycket sömn blev det inte. På tre dygn sov han sex timmar.
– Det tog tid att varva ner efter simningen som ofta avslutades runt klockan 22.30. På morgonen gick jag upp vid 04-05 för att hoppa i plurret vid sextiden.
Kvikant räknade med att han gjorde av med lika mycket energi under simturen som en vuxen man gör av med på två veckor.
Samlar in pengar till barns simundervisning
Anledningen till strapatsen var att samla in pengar till Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund.
Pengarna ska gå till barns simundervisning.
– Utvecklingen av barns simkunskaper har gått i fel riktning under de senaste åren. Jag vill samla in pengar till mindre bemedlade familjer så att de har råd att låta barnen gå i simskola. Simkunskaper ska inte vara en fråga om pengar.
Insamlingen har gått över förväntan och snart spräcks 10 000-euros gränsen.
– Vi har bara tillstånd till att samla in 10 000 euro. Nu måste vi lösa byråkratin så att vi kan samla in mer pengar.
Pengarna går direkt till förbundet. De distribuerar sedan pengarna till simundervisningen runt om i landet.
Tränat sedan november
Beslutet att simma över Finska viken tog Kvikant tyst för sig själv redan i november. Det blev först offentligt i maj.
Sedan beslutet togs har han tränat regelbundet i Backasbrinkens simhall, och så småningom blev 100 meters längderna till 30 kilometers pass.
– Däremot borde jag ha simmat mer i öppet vatten. Det började jag med först efter midsommar.
Musklerna var inte tillräckligt starka för sidovinden, berättar han.
– Sidovinden tog musten ur mig och gjorde att jag simmade långsammare. Som sämst simmade jag en kilometer i timmen. Det är inte snabbt!
Sonen inspirerade till äventyret
Havet har alltid varit viktigt för Kvikant även om han började träna simning först i vuxen ålder.
Dessutom inspirerades han av sonen Gustav Kvikants simäventyr mellan Stockholm och Helsingfors ifjol. Sonen tog sig an utmaningen för att samla in pengar till Östersjön.
– Jag fick många bra tips av Gustav inför simäventyret.
