Enligt Världsnaturfondens (WWF) analys från 2022 löper 17 procent av Europas invånare stor risk att direkt påverkas av vattenbrist år 2050.
– I Europa i dag ser vi väldigt stora problem, som i stora drag drivs av växthuseffekten. Vattenbristen är omfattande. Vi får för mycket vatten i vissa fall, och samtidigt alldeles för lite vatten. Vädersystemen är ur balans, säger Mats Johansson, som jobbar med vatten- och havsfrågor på WWF i Sverige.
Det här kommer också att påverka Norden i framtiden, säger han.
– I Norden har vi en möjlighet att säkerställa att vi inte får sådana problem som Sydeuropa drabbas av just nu. Under en lång tid har vi inte behövt bry oss om torka och vattenbrist, men det är slut på det nu.
Även om Norden inte står inför en lika svår vattenbrist som andra länder, så kommer klimatförändringen också att påverka vattentillgången här, säger Johansson.
– Sydeuropa har redan i flera år i rad drabbats av vattenbrist. Det varmare klimatet har minskat på regnet och gjort att det inte har fallit snö i bergskedjor. När det inte finns snö i bergskedjorna, kommer det inte vatten till floderna.
”Skördarna minskar och energiproduktionen påverkas”
Världsnaturfondens analys visar att tre fjärdedelar av Europas befolkning, kommer i framtiden att leva i områden med vattenbrist. I Turkiet kommer nästan 100 % av befolkningen att göra det, berättar Johansson.
Vattenbristen påverkar människors liv och hälsa och ökar på riskerna för kraftig hetta och skogsbränder.
– En annan stor risk som vattenbristen medför, är påverkan på jordbruket och livsmedelssäkerheten. Vi får kraftigt minskade skördar, säger Johansson.
Också energisektorn påverkas. Kärnkraftverk som behöver kylvatten drabbas och i fjol stängde Frankrike flera kärnkraftverk på grund av bristen på vatten, berättar han.
Under en lång tid har vi i Norden inte behövt bry oss om torka och vattenbrist, men det är slut på det nu
Mats Johansson, Världsnaturfonden WWF
– Runtom i världen har vattenfrågor blivit väldigt politiska. I det spanska valet har man lovat amnesti för olaglig användning av grundvatten för att gynna företag och det är helt ohållbart. I Kalifornien så har diskussionen kring vem som egentligen äger vatten blåst upp och i Frankrike har det förekommit demonstrationer på grund av hur jordbrukarna använder vatten.
Vi har nu en möjlighet att lära oss av det här, säger Johansson. En proaktiv vattenpolitik i Norden kommer att vara lönsam i det långa loppet.
– Fast vattenbrist inte står direkt bakom dörren för Norden, så måste vi agera nu. Annars kommer det att bli ännu dyrare, ännu mera politiskt och ännu mera smärtsamt i framtiden.
”Vi måste låta vattentillgången styra vår planering”
– Vi ska inte odla vattenkrävande grödor i områden som redan har vattenbrist eller områden som riskerar att få vattenbrist, säger Johansson.
Han tillägger att olika cirkulära lösningar, till exempel återvinningen av avloppsvatten behövs.
– Företag i Norden har ett ansvar att skaffa sig kunskap om de produkter de säljer. Kunskap om hur de är producerade, var de är producerade och hur mycket vatten som de kräver.
Konsumenter i Norden, kan inte veta om jordgubbar som kommer från Spanien, bidrar till vattenbristen i området, tilläger han. Det är på företagens ansvar.
Enligt Johansson, är vattnets värde någonting som också måste diskuteras i Norden. Genom prissättning och andra marknadsmekanismer kan vattentillgången försäkras.
– Att betala samma för vatten som ska användas för en simbassäng, som för det vatten man dricker, är helt orimligt. De borde prissättas olika.
Allt vatten som används ska inte heller behöva ha dricksvattenkvalitet, säger han.
– Konkreta åtgärder i Norden handlar till exempel om att ge stöd till jordbrukare, för att bygga bevattningsdammar och för att stödja restaureringen av våtmarker, som dessutom är bra för den biologiska mångfalden.
Johansson säger att en aktiv vattenpolitik är viktig, men understryker företagens och investerarnas roll i att arbeta aktivt med vattenfrågor.
”Förberedande åtgärder i Finland är lönsamma”
Pekka Parkkila jobbar med vattenförvaltning och riskberedskap av torka, vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Enligt honom har vattenberedskapen i Finland traditionellt handlat om hur man snabbt blir av med överflödig nederbörd.
– Under de senaste åren har det ändå blivit tydligt att vi också drabbats av torka, och även på vissa områden av vattenbrist. Förberedande åtgärder är därför både aktuella och lönsamma.
I Finland är det jordbruket som drabbas hårdast, säger Parkkila. Speciellt då det är frågan om torka i början av sommaren.
– Det som behövs är bevattningsmetoder, som motverkar torkans effekter på skördarna. Det här är någonting, som vi på NTM-centralen försöker arbeta för.
Klimatuppvärmningen försvårar vattenhanteringen i Finland, säger han.
– På vintrarna kan det komma för mycket regn och på somrarna för lite. Torka är vi inte vana vid och den kräver därför aktivt förberedande arbete.
På europeisk nivå finns det en anpassningsplan, som håller på att implementeras i Finland, berättar Parkkila. I Finland förbereder Jord- och skogsbruksministeriet riktlinjer för hantering av torka.
Han tycker att det är viktigt att inse att torka under sommarmånaderna, kan vara återkommande i Finland.
– Det kan det vara lönsamt att fundera på olika lagringsmöjligheter av vatten om man bedriver jordbruk. Alla måste tänka på vattenanvändningen.
Enligt Parkkila råder det ändå inte någon större nöd gällande förbrukningen eller tillgängligheten av vatten i Finland.
