Partilösa Mika Aaltola försöker vända sin brist på politisk erfarenhet till sin fördel.
Han har aldrig jobbat som riksdagsledamot eller minister. Han har ingen praktisk erfarenhet av att leda eller hantera utrikes- och säkerhetspolitik. Bristen på politisk erfarenhet har ändå inte hindrat Aaltolas raketartade framgång i de opinionsundersökningar som har mätt hur populära de potentiella presidentkandidaterna är.
Våren 2022 toppade Aaltola undersökningarna inför presidentvalet. I en opinionsundersökning som Taloustutkimus gjorde för Ilta-Sanomat i oktober 2022 rankades Aaltola som solklar etta.
I Yles presidentomröstning i maj 2023 kom han på tredje plats, efter Pekka Haavisto (Gröna) och Olli Rehn (C). Också i undersökningar i andra medier i våras har Haavisto varit solklar etta.
Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har efterfrågan på utrikesexperter blivit allt större, speciellt på sådana som kan bedöma och utvärdera de olika effekterna av kriget.
Men vem är Mika Aaltola egentligen och varför rankas han bland toppkandidaterna inför presidentvalet i januari 2024?
”Kom ihåg Mika, var modig och stark!”
Mika Petteri Aaltola föddes den 2 maj 1969 i Petäjävesi i mellersta Finland.
Båda hans föräldrar var lärare och hans pappa, Juhani Aaltola, blev senare professor i pedagogik vid Chydenius-institutet i Jyväskylä.
Mamma Sinikka Aaltola har i tidningen Petäjävesi berättat att det inte talades mycket om praktiska saker i hemmet när barnen var små. I stället diskuterade man filosofi och aktualiteter. Barnen fick också delta i diskussionerna.
I en intervju för tidningen Kotiliesi i maj 2023 uppgav Mika Aaltola att han som barn uppfostrades av sin mamma och sina systrar. Relationen till mamman, som vårdar hans pappa som har en demenssjukdom, är fortfarande viktig.
– Hon skriver till mig ungefär en gång i veckan: ”Kom ihåg Mika, var modig och stark!”
Aaltola tillbringade sina gymnasieår i New York, USA i slutet av 1980-talet.
Politiken i 1980-talets USA präglades starkt av Ronald Reagans och George H.W. Bushs republikanska värderingar.
I en omfattande porträttartikel i Helsingin Sanomat berättar Mika Aaltola om sitt arbete som frivillig kampanjarbetare för Bushs presidentkampanj i början av 1990-talet. Bush försök bli omvald, men misslyckades när han förlorade mot demokraten Bill Clinton i november 1992.
Avhandling om galna ko-sjukan
I tjugoårsåldern fick Aaltola upp ögonen för studier i internationell politik. Han doktorerade i samhällsvetenskap vid Tammerfors universitet 1999.
Aaltolas avhandling handlade om förhållandet mellan farliga infektionssjukdomar och internationell politik och i synnerhet om hur galna ko-sjukan (BSE) blev en del av den internationella politiken i mars 1996.
1990-talet var också en tid av förändring inom den finska politiken. Anslutningen till EU år 1995 innebar ett utrikes- och säkerhetspolitiskt val i riktning mot väst.
Den politiska eliten och bördan av finlandiseringen
Aaltola har talat om tiden för Finlands finskhet, med vilket han syftar på Finlands inrikes- och utrikespolitik, särskilt innan EU-medlemskapet.
I slutet av juni berättade Aaltola för STT att det ännu inte hade uppdagats någon presidentkandidat som han skulle kunna tänka sig att rösta på. Han tillade att det skulle vara bra att ha kandidater från den nya eran i valet.
– Den gamla erfarenheten kanske inte fungerar den här gången, påpekade han.
Den politiska eliten höjde minst sagt på ögonbrynen då Aaltola i en kolumn i Ilta-Sanomat i augusti 2022 tog starkt avstånd från partipolitisering och kritiserade partiprivilegier inom politiken.
Skandalomsusad forskarresa till Turkiet
Utrikespolitiska institutet är ett självständigt forskningsinstitut som lyder under riksdagen, vars verksamhet övervakas och styrs av en regering och en delegation som utsetts av riksdagen. Bägge organen består av riksdagsledamöter och övriga medlemmar.
Under en resa till Turkiet i februari 2023 orsakade Aaltola stora rubriker när han påstods ha trampat de politiska beslutsfattarna på tårna.
Utifrån erfarenheterna från sin Turkietresa rekommenderade Aaltola att Finland börjar skilja på Finlands och Sveriges Natoansökningar.
Aaltola var tvungen att redogöra för sin Turkietresa för Utrikespolitiska institutets rådgivande nämnd.
Utrikesminister Haavisto bedömde händelserna så här:
”Vi måste vara noga med att budskapet är tydligt, att forskarna gör sitt jobb och att de politiker som förhandlar gör sitt jobb”.
Mediebevakningen sträcker sig till individen
Mediebevakningen kring Aaltolas roll som expert inom internationell politik och den efterföljande populariteten inför presidentvalet har lett till ett bredare intresse för Aaltolas personlighet.
I april 2022 blev Mika Aaltola pappa för första gången. Han var då 52 år gammal. Knappt en månad senare, i programmet Menikö tunteisiin, talade han ut om hur vardagen förändrats sedan sonen föddes.
– När man ser in i barnets ögon ser man evigheten och framtiden. Man ser hoppets gryning, berättade Aaltola.
Det här är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Ulkopoliittinen skriven av Pekka Kinnunen. Översättningen och bearbetningen är gjord av Anna Hedström.
