Regnet öser ner över Kullo och utanför fönstret sveper åkrar, skogar och hus förbi.
– Den där vägen går till Rantakylä. Där bor också jättemånga som ska bort nu, säger Emma Antell-Neem och pekar ut genom bilfönstret.
Emma Antell-Neem är ordförande för Kullo-Mickelsböle byaförening. Hon är en av dem som är kritisk till planutkastet för Sköldvik industriområde.
– Vi vill inte på något sätt stå i vägen för utveckling. Men det är inte positivt hur den begränsar vår bys livsrum.
Emma Antell-Neem
Ett stenkast från vägen finns industriområdet med Nestes oljeraffinaderi och Borealis Polymers plastfabrik.
De här två bolagen vill utvecklas med mål att bli kolneutrala. Utvecklingen kräver nya anläggningar, vilket i sin tur betyder att området måste få en ny detaljplan.
I Kullo har invånarna nog varit medvetna om planerna för Sköldvik men enligt Antell-Neem har många inte förstått att planen också kommer att påverka närliggande bosättning.
– Vi vill inte på något sätt stå i vägen för utveckling, säger hon. Men det är inte positivt hur den begränsar vår bys livsrum.
Cirka 70 hus för nära industrin
I det omfattande bakgrundsmaterialet till detaljplanen framkommer det att det finns ”några enstaka bostäder och fritidsbostäder” på planområdet.
Men eftersom planen också tar ställning till vad som ska få finnas i de närliggande skyddszonerna utanför industriområdet påverkas betydligt fler fastigheter. Skyddszonerna är de områden som sannolikt skulle exponeras om det skedde en storolycka på industriområdet.
Enligt det nuvarande utkastet ska inte någon form av boende, varken året om eller på fritiden, få finnas i A- och B-zonerna som ligger närmast industrin.
Enligt byaföreningen finns det drygt 30 bostäder för fastboende och nästan 40 fritidsbostäder i de här två zonerna.
I den tredje zonen, C, förbjuds inte bosättning. Det blir däremot förbjudet att bygga nya hus och att omvandla sitt fritidshus till en bostad för åretruntboende.
I C-zonen finns enligt byaföreningen över 70 åretruntbostäder och drygt 100 fritidsbostäder.
Byaföreningen: Behövs en ny utredning
Skyddszonerna har ritats upp i en utredning om storolyckor som senast uppdaterades 2018.
Byaföreningen anser att Borgå stad måste göra en ny, uppdaterad utredning som också beaktar möjligheterna att minimera riskerna på industriområdet.
Byaföreningen upplever att den nuvarande utredningen mest fokuserar på restriktioner i markanvändning inom skyddszonerna, och inte hur storolyckor kan förhindras.
– Staden borde kolla vad det finns för risker, hur man eliminerar dem och sen om det inte går att göra något annat skulle man kunna ta till sådana här åtgärder, säger Antell-Neem och syftar på skyddszonerna.
Föreningen anser att utkastet strider mot lagen om riskerna för storolyckor inte utreds och om det saknar åtgärder för hur risker kunde minimeras.
Utkastet följer inte heller EU-direktiv om att man först och främst ska skydda människor och boenden, säger Emma Antell-Neem.
Hon tycker det verkar som om staden planerar enligt industrins behov.
– Det är inte bara Kullo som påverkas av industriområdet och farliga kemikalier. Vi har Tolkis och Emsalö på andra sidan viken, lyfter hon fram.
Känslig fråga i byn där många jobbar i Sköldvik
Resan runt i Kullo fortsätter på Nestevägen med riktning mot industriområdet. Emma Antell-Neem pekar på en tomt intill vägen och berättar att det en gång i tiden stått ett hus där. Det har rivits för att ge plats för industrin, liksom många andra hus sedan oljeraffinaderiet byggdes på 1960-talet.
Emma Antell-Neem bor inte i något av de hotade husen i de närmsta skyddszonerna. Ändå sörjer hon att husen kanske inte kommer att stå kvar så länge till. Neste har redan börjat köpa upp hus i zonen närmast industriområdet.
Antell-Neem är också en av dem som offentligt vågar kritisera arbetet med den nya detaljplanen för industrin.
Det är inte en självklarhet eftersom mången Kullobo får sitt levebröd av industrin. Neste är med sina 1 000 arbetstagarna en av de största arbetsgivarna i regionen.
– De som jobbar på Neste är väldigt försiktiga att yttra sig om saken, säger Antell-Neem.
Trots det bubblar det i byn och diskussionerna är många, långa och känslosamma.
– Det är jättemånga som är oroliga, berättar hon.
Brister i informationen
Emma Antell-Neem upplever att Borgå stad misslyckats med sin information till invånarna. Att folk inte förstår vad processen handlar om är enligt henne ett tecken på att informationen inte varit tillräcklig.
– Staden säger att skyddszonerna inte ändras. Men innehållet ändras radikalt, om man tidigare fått bo där men nu inte får bo där, påpekar hon.
Totalt har 37 anmärkningar på utkastet skickats in till Borgå stad. En del är likadana och andra är preciseringar så i praktiken handlar det om omkring 30 anmärkningar, uppger staden.
Majoriteten har lämnats in av privatpersoner. Förutom byaföreningen har också Fortum och ett väglag gett sina åsikter om utkastet till Borgå stad.
I Kullo närmar sig rundturen sitt slut. Emma Antell-Neem stannar bilen vid byagården. Innan hon kör vidare vill hon ännu berätta orsaken till varför hon aktiverat sig i frågan.
– Jag gör det här för att kunna sova om nätterna. Det är mitt kulturarv som de förstör, säger hon.
