Föräldrar till minderåriga barn upplever att det är svårare att orka med tillvaron jämfört med tidigare.
Särskilt personer i åldern 20–40 upplever att deras psykiska hälsa har blivit sämre under de senaste åren. Det visar undersökningen Hälsosamma Finland, vars resultat publicerades i våras. I den åldersgruppen finns många småbarnsföräldrar.
THL:s överläkare Terhi Aalto-Setälä menar att coronapandemin har rubbat småbarnsföräldrarnas tillvaro.
– Det var inte lätt att kombinera en redan hektisk vardag med distansjobb, barnens distansutbildning och nedskärningen av sociala kontakter. Många upplevde också finansiell stress till följd av permittering, och den oron har hållit i sig på grund av de stigande priserna, säger Aalto-Setälä till nyhetsbyrån STT.
Hos stödtjänsterna för föräldrar vid Mannerheims barnskyddsförbund (MLL) har otillräcklighet, utmattning och skuldkänslor varit de vanligaste ämnena i ett decennium. Det säger MLL:s chef för hjälptelefonerna och digitala tjänsterna Tatjana Pajamäki till STT.
Hon tror att coronapandemin förvärrade redan existerande problem i många barnfamiljer.
– Ensamhetskänslor ökade markant. När föräldrarna inte hade rum för andningspauser eller för att bemöta och behandla sina egna känslor så kanske de inte nödvändigtvis klarade av att kontrollera sitt beteende mot barnen heller. Då kan det ha skett övertramp som ännu i dag har lämnat spår i familjen.
Stigman minskar men internet skrämmer
De som kämpar med psykisk ohälsa söker hjälp med lägre tröskel än tidigare, vilket också syns i att köerna till hjälptjänsterna är långa.
Aalto-Setälä tycker att det är positivt att stigman runt psykisk ohälsa har minskat, och att vi kan och vågar prata om problemen på ett annat sätt än tidigare. Hon tar också upp att internet är användbart för att själv kunna läsa in sig på området, men höjer ett varnande finger.
– När det finns mycket information att ta del av kan man också skrämma upp sig själv. Att jämföra sin situation med andras på sociala medier kan dessutom tynga en.
Enligt Aalto-Setälä räcker Finlands nuvarande mentalhälsovårdstjänster inte till för att motsvara det ökade behovet. Det är lättare för dem med företagshälsovård eller privat hälsovård att få hjälp.
Föräldrar kan få hjälp i familjerelaterade frågor via en familjerådgivningsbyrå, men inte nödvändigtvis i frågor gällande deras eget välmående.
Depression höjer tröskeln
Det är ändå inte bara hjälputbudet som påverkar huruvida föräldrar, och andra, söker hjälp, säger MLL:s Pajamäki.
För vissa föräldrar kan det kännas svårt att be om hjälp, för att inte tala om att förlita sig på någon annans hjälp. Vissa har dåliga erfarenheter av hjälp de tidigare fått.
Också till exempel depression kan höja tröskeln för att be om hjälp. Att söka hjälp är en tung process och kräver således en viss ork av personen i fråga, vilket personer med depression sällan har.
Pajamäki vill ändå påminna om att också en person med mental ohälsa kan vara en utmärkt förälder. Om symtomen inte behandlas ökar däremot risken att barnet också insjuknar.
Källa: STT
