Den här veckan möts de olika kommunala cheferna för småbarnspedagogik för att fundera på hur de kan arbeta tillsammans för att öka imagen för branschen.
Senast i vårvintras hade så gott som alla kommuner flera ledigförklarade tjänster som småbarnspedagoger, barnskötare och assistenter. Samtidigt råder det brist på behöriga personer, trots att det finns tillräckligt med studieplatser på de olika läroinstanserna.
– Det finns studieplatser, men de blir inte fyllda. Vi behöver få fram en mer positiv bild av småbarnspedagogiken. Vi behöver berätta att det är roligt, utmanande och intressant. Och att ingen dag är sig lik inom småbarnspedagogiken, säger Hanna Valkeinen som är servicechef för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning på Vasa stad.
Hanna Valkeinen upplever att rubrikerna i medier ofta är stora så fort något negativt händer inom småbarnspedagogiken. Hon och hennes kollegor vill komma bort från stämpeln att det är negativt att jobba inom branschen.
Vem är det som ska berätta det här?
– Jag tror att vi kommuner borde gå samman och berätta. Vi har lite planer på det faktiskt redan, vi svenskspråkiga kommuner i Österbotten, säger Valkeinen.
Klar kampanj kring årsskiftet
Projektpengar har sökts för det gemensamma projektet och en första plan har tagits fram som cheferna för småbarnspedagogik runtom i svenska Österbotten har tagit del av. Det gör man inom ramen för nätverket Tindra, som samlar den svenskspråkiga kommunala småbarnspedagogiken i Österbotten.
Matilda Engström, som är chef för småbarnspedagogik i Jakobstad, berättar att tidtabellen ännu är oklar men att en marknadsföringskampanj är under planering.
– Det är en stor fördel att vi gör det tillsammans eftersom vi alla behöver personal. För oss inom kommunerna spelar det inte någon roll om de sedan kommer att jobba i Jakobstad eller i en annan kommun i Österbotten, bara vi får mer folk överhuvudtaget i branschen. Det gynnar oss alla i längden, säger Engström.
Ann-Christin Häggblom, chef för småbarnspedagogik i Närpes, hoppas att kampanjen ska locka ungdomar att söka sig till utbildningar inom småbarnspedagogik. För att hinna i tid till nästa års ansökningsprocess till utbildningarna är tanken att få kampanjen klar under hösten.
– Kanske före årsskiftet, eller strax efter, får vi material som vi kan pusha ut. Det skulle vara bra om vi kunde få ut reklam till ungdomarna att det här är framtidens jobb och här får du jobb, säger Häggblom.
Svårare för mindre kommuner med långa avstånd
I vårvintras konkurrerade kommunerna mot varandra när det gällde att locka arbetstagare till småbarnspedagogiken. Vasa hade 65 ledigförklarade jobb och Jakobstad 42. För de två gick ansökningsprocessen riktigt bra och nästan alla tjänster fylldes av behörig personal.
Svårare är det för mindre kommuner med långa avstånd inom kommunen. I Vörå sitter Simone Envall och funderar på olika möjligheter.
– Det är ett problem i en liten kommun att vi har så långa avstånd. Eftersom det finns så pass mycket jobb inom småbarnspedagogiken väljer de som söker jobb gärna ett som är nära. Och råkar vi inte ha tillräckligt med folk i Vörå som är bosatta här och är utbildade, så har vi nog svårt att få det. Och bara inom Vörå har vi jättelånga avstånd, säger Envall.
Också i Närpes har man problem att hitta behöriga lärare inom småbarnspedagogik, barnskötare har det dock varit lättare att få.
– Det är för få som utbildar sig till lärare inom småbarnspedagogik. Här från Närpes är det kanske bara två, tre per år och vi söker några fler varje år. Därför blir det ett litet underskott för varje år, säger Ann-Christin Häggblom, chef för småbarnspedagogik i Närpes.
Vad skulle du som chef för småbarnspedagogiken i Närpes vilja se?
– Man borde höja imagen för att jobba inom småbarnspedagogik. Det är det viktigaste jobbet man kan ha enligt mig, för vi sätter grunden för framtiden. Det är inte som tidigare då man bara tyckte att man leker på dagis, det är pedagogik det handlar om och vi jobbar med värdegrunder, säger Häggblom.
Ännu fler socionomer behövs snart
Samtidigt kommer en ny reform snart emot. Från och med 2030 ska en avdelning på ett daghem ha en lärare i småbarnspedagogik, en socionom och en barnskötare, i stället för dagens krav på en lärare och två barnskötare.
Simone Envall i Vörå har redan nu börjat införa befattningar som socionom, men problemet är att det inte finns utbildat folk. Det samma gäller lärare inom småbarnspedagogik.
Envall berättar att de har hållit möten med Åbo Akademi, som utbildar lärare inom småbarnspedagogik. Hon är nöjd över att båda ÅA och Novia utbildar lärare inom småbarnspedagogik respektive socionomer på så kallad flerformsutbildning, det vill säga att du kan skaffa dig behörighet för ditt yrke samtidigt som du arbetar. Men hon önskar att de skulle satsa ännu mer på det.
– Hur ska vi kunna jobba för att övertyga fler om att söka till den här utbildningen? Om lagen säger att vi 2030 ska ha en majoritet av socionomer och lärare i varje barngrupp och vi just nu inte ens har tillräckligt med behöriga lärare. Hur ska det gå ihop? säger Envall.
Samtidigt funderar Envall på vad de som kommun kan göra för att uppmuntra arbetstagare att studera.
– Kan vi ge mer betalda studieledighetsdagar? Allt sådant behöver vi se på för att uppmuntra och ge dem möjligheten att studera så att vi kan få behörig personal inom branschen.
