Vid ett BSP-lån ger staten ett räntestöd som betalas ut för de tio första låneåren. Det här betyder att staten betalar 70 procent av räntan som överstiger 3,8 procent. Ju högre räntan är desto högre räntestöd får du.
– I och med att räntorna har stigit så märker vi tydligt att man gärna vill hålla kvar sitt räntestödslån så länge som möjligt. Då räntorna var lägre så var det inte lika självklart att lyfta räntestödslån, säger Jenny Laakso, kreditexpert på Statskontoret.
BSP-systemet finns till för att hjälpa personer i ålderarna 15–44 att köpa sin första bostad. Den övre åldersgränsen höjdes ifjol och låg före det på 39 år.
Vid årsskiftet blev det också möjligt för två BSP-sparare som vill köpa en gemensam bostad att få utökat maximibelopp när de lånar.
Regeringspartierna vill utveckla BSP-systemet
Överlag visar statistik från Statskontorets webbplats att intresset för att öppna BSP-konton har ökat stadigt under de senaste tio åren. Högst var intresset år 2019 då närmare 40 000 BSP-konton öppnades.
Sedan dess har antalet öppnade konton och beviljade lån dalat något, men på Statskontoret anser man ändå att intresset för BSP-sparande fortsättningsvis håller i sig.
– Med tanke på hur ränteläget ser ut så ser vi att BSP-lånens popularitet kommer att hållas på samma nivå, om inte stiga, säger Laakso.
Regeringspartierna vill utveckla BSP-systemet genom att höja maximibeloppet för lån samt slopa den nedre åldersgränsen för när BSP-sparande kan inledas.
Statskontorets anser att det här kan ha en positiv inverkan på intresset för låneformen om förändringarna går igenom.
”Villkoren förbättrades och den övre åldersgränsen höjdes”
Intresset för BSP-sparande också något som man har märkt av vid Ålandsbanken i Åbo.
– Det är kanske inte fråga om något högt tryck, men jag skulle säga att efterfrågan har ökat. Här spelar säkert också det statliga räntestödet in, säger Ann-Christine Teirfolk, senior premium banker.
– Villkoren förbättrades vid årsskiftet och den övre åldersgränsen höjdes, vilket gör att sparformen kan utnyttjas under en längre tid, tillägger Jennica Heikius, som är chef för Ålandsbankens Åbo- och Pargaskontor.
Heikius tror att en annan förklaring till varför unga är intresserade av bostadssparande kan hittas på bland annat sociala medier.
Många profiler talar om hur man kan ”flippa” bostäder, dvs. köpa och renovera för att sedan sälja med vinst.
– Bostadsmarknaden har varit mycket på tapeten. Det är många som har placeringsbostäder och det har varit en positiv marknad med lågt ränteläge under de senaste tio åren, säger Heikius.
Bostadspriserna rasade mer än på 30 år – se upp för de här fallgroparna i bostadsrean
”Bra för de unga att bostadsmarknaden har svalnat”
I takt med att ränteläget har vänt har banken noterat att intresset för att teckna vanliga bostadslån har varit på nedgång.
– Samtidigt som räntenivån steg så blev också maten och energin dyrare, vilket har påverkat antalet bostadsaffärer. Men rent historiskt så är det just nu fråga om en måttlig räntenivå. Läget som vi hade under en lång tid med nollränta var på inget sätt normalt i ekonomin, säger Heikius.
Det svajiga ekonomiska läget är ändå inget som tycks avskräcka unga från att börja bostadsspara.
– De som sparar med BSP-konton så har säkert ändå fortsatt spara. Eftersom de ännu inte äger en bostad så har inte deras levnadskostnader ökat i samma takt som för andra, säger Heikius.
Att bostadsmarknaden tycks ha svalnat något kan vara bra för unga som funderar på att köpa sin första bostad, då priserna kommit ner, påpekar Teirfolk.
