Åklagarmyndigheten har per brev meddelat offren för dataintrånget och spridningen av känsliga patientuppgifter vid psykoterapicentret Vastaamo att åklagaren inte kommer att driva de eventuella skadeståndskrav som offren har. Det är på grund av det exceptionellt stora antalet målsägande.
Dataintrånget drabbade ungefär 33 000 personer och om åklagaren drev skadeståndskrav för dem alla skulle det orsaka betydande skada för åklagarens huvudsakliga uppgift.
– Det var helt väntat och innebär att målsägande, alltså offren, själva ska framföra sina ersättningskrav till tingsrätten, säger Brottsofferjourens verksamhetsledare Leena-Kaisa Åberg.
Yle har tillsammans med Åberg sammanställt en preliminär guide för hur man ska göra om man hör till offren för dataintrånget hos Vastaamo och man vill yrka på skadestånd. Fallet är ändå så exceptionellt att mycket i rättsprocessen klarnar först senare.
Vad ska du göra om du är ett av offren för dataintrånget hos Vastaamo och du vill ha skadestånd?
1. Ingen brådska, du hinner fortfarande tänka igenom vad du vill göra
– Det är ingen brådska i det här skedet, säger Åberg.
Åtalet för dataintrånget hos Vastaamo väcks senast 19.10.2023 och rättegången börjar sannolikt i början av november. Offren har alltså fortfarande veckor på sig att till exempel fatta beslut om de vill ha hjälp av ett biträde.
2. Fundera om du behöver ett juridiskt biträde
Det finns inget allmängiltigt rätt svar på frågan om ett offer borde skaffa sig ett eget biträde, säger Åberg. Biträdet kan vara en jurist, ett lagkunnigt juridiskt biträde eller ett offentligt rättshjälpsbiträde.
Frågan om det lönar sig att ha ett biträde påverkas i mycket om man kan få utgifterna för biträdet på något annat sätt än ur egen ficka och hur mycket offren kan få i ersättning.
Den vanligaste brottsrubriceringen i fallet är försök till grov utpressning. Statskontoret har meddelat att utgångspunkten är att man kan få ungefär 500 euro i ersättning för lidande för försök till grov utpressning, minus ett avdrag på 220 euro.
Större ersättningar kommer i fråga om offret kan visa att brottet har orsakat hen tillfälligt psykiskt men och det finns ett läkarutlåtande om det. Om man också yrkar på ersättning för sjukvårdskostnader och inkomstbortfall kan ersättningssummorna bli större.
3. Om du har bestämt dig för ett biträde, ta reda på kostnaderna
Om offret anlitar ett juridiskt biträde ska den personen inför processen informera sin klient om vilka och hurdana utgifter uppdraget kan medföra.
Det är möjligt att kostnaderna för ett privat biträde kan täckas av statliga medel när det är frågan om ett brott mot frihet, men juristen eller rättshjälpsbiträdet reder ut förutsättningarna för att ett biträde utses och gör ansökan till tingsrätten, som sedan fattar beslut i frågan.
Den rättshjälp man kan ansöka om via rättshjälpsbyrån påverkas i sin tur av den drabbades egna inkomster, hens makes eller makas inkomster och eventuella tillgångar.
Huruvida kostnaderna för biträdet ersätts kan också påverkas av att kraven om skadestånd sannolikt avgränsas till en separat rättsprocess, avskild från brottsmålsprocessen.
Det innebär att frågan om skadestånd sannolikt inte behandlas vid den rättegång som inleds i november, utan först senare.
Ett alternativ för att täcka rättegångskostnaderna är också den rättsskyddsförsäkring som ingår i de flesta hemförsäkringar, men de har i allmänhet alltid en självrisk på 15 procent av kostnaderna.
4. Om du är utan ett biträde ska du före rättegången skriva en fritt formulerad skrivelse. Följ de anvisningar du får av myndigheterna.
Om offret inte har ett juridiskt biträde ska hen enligt brevet från Åklagarmyndigheten före rättegången skriftligt lämna in ett krav om skadestånd till domstolen eller alternativt föra fram sitt krav i rätten.
Det finns ingen färdig blankett för skadeståndskrav som offren kunde fylla i.
– Utgångspunkten är att målsägande kan föra fram sitt skadeståndskrav antingen skriftligt eller i rätten så att kraven är specificerade och motiverade, säger Åberg.
Brottsofferjouren har föreslagit att man för det här fallet skulle ta fram en särskild blankett för att göra det enklare att yrka på skadestånd.
För att föra fram sitt krav på skadestånd behöver offren inte skilt för sig påvisa att ett brott har begåtts, eftersom polisen för alla drabbade har tagit reda på vem som har blivit utsatt för utpressning.
Om offret också yrkar på ersättning för tillfälligt psykiskt men, sjukvårdskostnader och/eller inkomstbortfall ska man ändå bifoga intyg om dessa med ersättningskravet.
Inför rättegången frågar tingsrätten de målsägande om de förenar sig med det åtal som åklagaren väcker. Åberg tror att så gott som alla gör det, även om målsägande enligt lagen också kan föra fram ett avvikande krav om straff.
5. Följ före rättegången med vad som meddelas via Brottsofferjouren och myndighetspost.
Enligt Åberg kommer Brottsofferjouren på sin webbplats riku.fi att lägga ut mer information till offren för dataintrånget. Även anvisningarna kommer att uppdateras i takt med att läget i processen klarnar.
Även Åklagarmyndigheten ber offren att på förhand, före början av september, meddela om de har för avsikt att delta i behandlingen i rätten. Anvisningar för hur man anmäler sig finns i det brev som myndigheten har skickat ut.
Åklagarmyndighetens brev har skickats till cirka 23 000 målsägande som gjort polissanmälan i ärendet.
Vastaamo-utredningen går vidare till åtalsprövning – polisen har identifierat alla offer
