Start

Familjeidealet i förändring – allt fler unga väljer barnlöshet

Under det senaste årtiondet har fertiliteten sjunkit i alla länder med hög inkomstnivå. Dessutom har inställningen till den ideala mängden barn förändrats i olika åldergrupper, särskilt bland dem som är födda mellan 1985 och 1994.

Unga kvinnor går förbi Nordeas bank.
Allt fler finländare uppger att de väljer frivillig barnlöshet, visar forskning vid Helsingfors universitet. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Det visar färsk forskning vid Helsingfors universitet, som publicerats i tidskriften European Sociological Review.

Forskningen baserar sig på omfattade enkäter som Befolkningsförbundet gjort under åren 2007-2018.

I enkäterna deltog kvinnor och män från fem olika födelsekohorter: 1970-1974, 1975-1979, 1980-1984, 1985-1989 och 1990-1994.

Deltagarna meddelade sin personliga idealmängd barn, det vill säga hur många barn de skulle vilja ha.

Svaren jämfördes bland samma ålder inom olika födelsekohorter - till exempel de som föddes 1970-1974.

De som hör till de nyare födelsekohorterna ville ha betydligt färre barn än personer i de tidigare kohorterna, säger Kateryna Golovina från forskningskollegiet vid Helsingfors universitet.

Allt fler vill leva utan barn

Forskningsresultatet visar i sin helhet att inställningen till att bilda familj och familjeliv överlag har förändrats i Finland.

Bland barnlösa finländare som är födda efter 1985 har barnlöshetsidealet vunnit kraftigt i popularitet, vilket i sin tur kan vara en orsak till att nativiteten sjunkit, säger forskarna.

”De traditionella livsvalen har förändrats i dagens samhälle. Möjligheten till valfrihet kan å ena sidan leda till att allt fler personer väljer att leva utan barn, å andra sidan öka osäkerheten i frågan, säger Markus Jokela, professor i psykologi.

De här frågorna borde forskas i också i andra länder för att se om liknande förändringar i fertilitetsidealen sker också på andra håll, säger forskardoktor Kateryna Golovina.

Socioekonomiska faktorer spelar liten roll

Forskarna granskade också om den kraftiga nedgången i antalet barn finländarna vill ha beror på den ekonomiska osäkerhet som följde efter den ekonomiska krisen 2008.

”Skillnaderna i idealantalet barn mellan olika födelsekohorter är betydande, trots att det gick att se ett litet samband mellan utbildning, inkomst, sysselsättningssituation och idealantal barn”, säger Golovina.

Det här pekar i sin tur på att nedgången har att göra med en större kulturell förändring än enbart den tillfälliga förändring som den ekonomiska krisen ledde till, konstaterar forskarna.