Fågelinfluensan har fått ett starkt fotfäste i Finland och oron över ifall viruset kan spridas till människan har blivit allt större då flera pälsfarmer i Österbotten drabbats.
För ornitologen Johan Hassel, ordförande i föreningen Bird life i Mellersta Österbotten, är ändå oron för fåglarna större.
– I synnerhet skrattmåsen har verkligen varit ett offer för det här viruset. Globalt har det minskat i förekomst och antalet radikalt.
– Det är kolonihäckarna som fått ta den första stöten. Där slipper det här viruset lättast att sprida sig. Även storskarven är en kolonihäckare, så det är helt förståeligt att de är särskilt utsatta för det här viruset.
Enligt Hassel märker man av att en fågel är sjuk då den är passiv och sitter stilla och inte bryr sig även om en människa närmar sig.
– Om fågeln inte tar till flykt så vet man att fågeln har drabbats av det här viruset.
Vad händer med fågeln sen?
– Den dör nog inom kort. Om man ser exempelvis en havsörn som inte beter sig normalt och sitter och trycker vid någon åker eller vid någon vägkant, så lönar det sig att ringa till polisen.
Hassel påpekar att om man stöter på massvis av döda fåglar så är det kommunens veterinär man ska kontakta. Enstaka fåglar som man hittar på egen gård kan man enligt Hassel gräva ner.
– När man hittar en död fågel på sin gårdsplan så är det bättre att ta det säkra före det osäkra. Man kan använda handskar och sköta om handhygien. Då kan man gräva ner den döda fågeln.
En stor del av fågelbeståndet här är flyttfåglar som snart lämnar Finland och våra trakter. Är det så att vi skickar bort viruset till andra delar av Europa och världen?
– Om man ser krasst på saken så skickar vi dem tillbaka därifrån de kom. Det är ju risk att i områden där de flockas, de här övervintringsområdena, så sprids viruset ännu mer. Det är faktiskt en risk.
Men att en stor del nu packar kappsäcken och flyttar söderut så betyder det att spridningen av viruset också minskar här hos oss?
– Ja, lokalt säkert. Det tror jag definitivt.
