Start

Dålig behandling på drygt hälften av alla äldreboenden – demenssjuka speciellt utsatta

Klienter på 47 procent av alla verksamhetsenheter inom äldreomsorgen råkar ut för dålig behandling, visar Institutet för hälsa och välfärds enkät.

En äldre människas hand.
Enligt Institutet för hälsa och välfärds enkät finns det brister i vårdpersonalens kunnande när det kommer till hantering av dålig behandling vid enheterna. Bild: Petri Aaltonen / Yle

Med dålig behandling menas fysiska, psykiska, sociala eller sexuella övergrepp samt ekonomiskt utnyttjande, misskötsel eller förnedrande behandling.

Inom hemvården rapporterar 43 procent av alla enheter att de äldre blir dåligt behandlade av anhöriga eller närstående, visar rapporten.

För dem som får vård dygnet runt rapporteras oftast att en klient utsätter en annan klient för dålig behandling.

Tre procent av hemvårdens enheter uppger att personal behandlat klienter illa. Samma siffra för dem som får vård dygnet runt är sju procent.

Enkäten beskriver fenomenet på en allmän nivå, men berättar till exempel inte om mängden dålig behandling i enheterna.

Nästan 3 000 chefer eller ansvarspersoner svarade på enkäten.

Demenssjuka speciellt sårbara

Enligt Institutet för hälsa och välfärd är äldreomsorgens klienter särskilt utsätta för dålig behandling, eftersom det på många sätt är fråga om en sårbar befolkningsgrupp som behöver mycket hjälp.

Andra faktorer som ökar risken för dålig behandling är brist på anställda, speciellt bristen på fastanställda. Brist på anvisningar och kunnande bland personalen är också betydande riskfaktorer.

Det faktum att äldre behandlas dåligt av anhöriga inom hemvården kan bero på att de anhöriga har det tungt.

”Systemet har effektiverats genom att öka på hemsjukvården. Till exempel får personer med allt längre gångna demenssjukdomar nu vård inom hemvården. Belastningen på anhöriga tas inte tillräckligt i beaktande”, säger ledande sakkunnig Anna-Mari Aalto i ett pressmeddelande.

De utsatta vill eller vågar sällan tala om det som har hänt

Minna-Liisa Luoma, Institutet för hälsa och välfärd

Enligt henne borde anhöriga få mer stöd.

Minnesförbundet beskriver resultaten i enkäten som allvarliga och något man omedelbart borde ta itu med. Förbundet betonar också vikten av mer stöd till anhöriga och vidareutbildning för vårdanställda.

”Vi är väldigt oroliga över situationen. Personer med demenssjukdomar utgör den största gruppen inom äldreomsorg med dygnet runt vård och inom närståendevården”, säger Minnesförbundets verksamhetsledare Katariina Suomu.

Mer kunnande behövs

I en stor del av fallen där de äldre behandlas illa blir situationen oidentifierad, säger sakkunnig Minna-Liisa Luoma vid Institutet för hälsa och välfärd.

”De utsatta vill eller vågar sällan tala om det som har hänt. En person kan ha hamnat ut för våld i nära relationer redan innan de blir äldreomsorgens klienter. Dålig behandling kan märkas i sådana fall om vårdpersonal följer med situationen regelbundet”, säger Luoma.

Institutet för hälsa och välfärd konstaterar att reglerna för vad vårdpersonalen ska göra när någon behandlas dåligt borde bli tydligare.