Sophanteringen efterlyser mer potatisskal och kaffesump: ”Vi måste bli oberoende av rysk gödsel”

På ekoindustriella centret i Esbo blir huvudstadsregionens köksavfall till biogas och kompost. Men krafttagen för bättre insamling har ännu inte märkts av, det behövs mer bioavfall.

Bioavfallet från bostäder i huvudstadsregionen körs till Esbo för att processeras.

Mer biosopor från vanliga människor skulle rymmas i grävskoporna på Käringmossen. För ju mer som kommer in, desto effektivare kan Helsingforsregionens miljötjänster HRM omvandla äggskal och ruttna morötter till energi.

Nya tillägg i avfallslagen innebär att HRM ska samla in köksavfall för huvudstadsregionens fastigheter med en till fyra bostäder.

Redan nu samlas bioavfallet in från de här fastigheterna i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Efter årsskiftet kommer insamlingen i gång i Vanda, och nästa sommar i Helsingfors.

En stor hög med bioavfall som ryker.
Här mellanlandar ditt köksavfall innan det blir till biogas och kompost. Bild: Heini Rautoma / Yle

40 procent av blandavfallet hör hemma i biokärlet

Ännu har det nya systemet inte fått avfallshögarna i Käringsmossen att växa. Redan nu sorterar 70 procent av invånarna i huvudstadsregionen, berättar Christoph Gareis, som är driftsansvarig för biohanteringen vid Käringmossen.

– Vi får cirka 42 tusen ton bioavfall om året. genom att intensifiera insamlingen får vi högst 5–7 tusen ton mer, så det är inte så mycket, säger Gareis.

Varje person producerar kring 100 kilo bioavfall om året. Med över en miljon invånare i huvudstadsregionen skulle Käringmossen alltså i i bästa fall ta emot 100 tusen ton bioavfall om året.

– Vi får knappast någonsin allt insamlat. Men vi behöver samla in en större del. Jag tror att människor är medvetna om hur det fungerar, men det gäller att skärpa sig och vara flitig med att sortera.

Bioavfall så som träbitar, och även rivna plastpåsar, i en hög.
Om metall eller plats hamnar i bioavfallet plockas det bort med en magnet. Ju bättre vi sorterar, desto mindre behöver Käringmossens maskiner jobba. Bild: Heini Rautoma / Yle

Det finns fortfarande ungefär 40 procent bioavfall i blandavfallet. Det är enligt Gareis alldeles för mycket, men han tror att den saken håller på att förbättras.

– Människor har varit intresserade och ställt mycket frågor till oss. Jag tror att mängderna kommer att öka i slutet av året.

Byggnader som har skorstenar.
Käringmossens värmesystem drivs med energi från det egna kraftverket. Bild: Heini Rautoma / Yle

Mål: Mera finländskt gödsel till åkrarna

Hushållsavfallet som körs till Käringmossen i Esbo blir dels biogas, dels kompost. Biogasen används som energi. Av ett ton bioavfall tillverkas biogas som innehåller lika mycket energi som 100 liter bensin.

– Vi producerar el och värme. Elen far till elnätet, och värmen använder vi själva här på Käringmossen. Men biogas ersätter i princip naturgas. Många vet att en hel del av naturgasen importeras från Ryssland, och det vill vi inte i framtiden, säger Gareis.

En man med arbetskläder framför gödselhögar på ekoindustricentral utomhus.
Christoph Gareis ansvarar för bioavfallshanteringen vid HRM. Han förväntar ökade avfallsmängder i slutet av året. Bild: Heini Rautoma / Yle

Utöver biogas blir en del av bioavfallet till kompost, alltså jordförbättringsmedel och gödsel.

– En hel del gödsel importeras från Ryssland. Så när vi inte sorterar bioavfall stöder vi i princip den ryska ekonomin. Det är inte meningen.

Käringmossen siktar på att 2025 producera mer gödsel för det finska jordbrukets behov.

– Vi skulle kunna fördubbla mängden kompost och biogas om alla skulle sortera flitigt.

I Vanda glömde flera tusen invånare att meddela om de har egen kompost eller vill ha HRM:s tjänst, så tiden för anmälan förlängdes från i våras fram till den 3 september. Helsingforsborna ska också anmäla saken senast den 8 oktober, eftersom insamlingen i huvudstaden ska inledas i juli 2024.

Artikeln uppdaterades 18.9.2023 klockan 10.02. Datum för frist att meddela om insamling i Vanda och Helsingfors lades till.