I samband med rundradiobolaget ARD:s serie av sommarintervjuer fick AfD-chefen Alice Weidel frågan om hur hon ser på att hennes partiledarkollega Tino Chrupalla i maj hade firat den tyska kapitulationen i det andra världskriget vid en tillställning på den ryska ambassaden i Berlin.
I stället för att ta upp Rysslands pågående krig mot Ukraina, kom Weidel med ett ur tysk synvinkel mycket kontroversiellt svar.
– Att fira det egna landets nederlag tillsammans med en tidigare ockupationsmakt är något jag valde att inte göra, svarade Weidel.
Att hon här betecknar slutet på nazistväldet som ett tyskt nederlag är något som inte tidigare öppet har hörts från det delvis högerextrema AfD:s ledning och uttalandet har därför väckt stor uppståndelse.
Historiskt tal om befrielse
Sedan president Richard von Weizsäckers tal år 1985 gäller i Tyskland ett brett samförstånd om att den 8 maj 1945 uppfattas som en dag av befrielse.
– Det är för alla en befrielse från det nazistiska våldsstyrets människoföraktande system, konstaterade von Weizsäcker i samband med sitt tal på 40-årsdagen av krigsslutet.
Det är det här samförståndet som Alice Weidel nu väljer att tala emot och då hon enligt kritikerna beklagar det nazistiska Tysklands nederlag måste man samtidigt fråga sig hur hon egentligen ser att det av Tyskland startade brutala kriget borde ha slutat.
Ni kommer alltid att kunna känna igen tyskarna genom om de kallar den 8 maj dagen för nederlag eller befrielse
Heinrich Böll Nobelpristagare i litteratur
Kritikerna tar också fasta på att Weidel tidigare har försökt motarbeta de mest högerextrema krafterna inom AfD, men att hon nu själv hör till de här krafterna.
Samtidigt förs nu ändå också en diskussion kring hur legitimt det egentligen är att tala om befrielse, då det ligger ett visst självbedrägeri i att tala om att befrias från ett system som de allra flesta tyskar ändå på något sätt hade tjänat och ställt sig bakom.
Ur det senare Tysklands synvinkel kan man säkerligen se på dagen som en befrielse, men det var nog inte den allmänna tolkningen våren 1945.
Journalisten Jan Fleischhauer anser att det är fel att tala om en befrielse. Det bekräftar enligt honom många tyskars livslögn om att de aldrig egentligen ville ha Hitler.
Kristdemokraten Ruprecht Polenz slår å sin sida fast att man från dagens utgångspunkt kan tala om en befrielse.
Också De Grönas tidigare förbundsdagsledamot Volker Beck anser att man i dagens läge absolut inte kan tala om ett nederlag. Om man ändå gör det, så har man enligt honom ”Führerbunkerns” synvinkel på saken.
Där partiledaren Alice Weidel alltså inte vill fira ett tyskt nederlag mot Sovjetunionen med representanter för dagens Ryssland har hon och hennes parti däremot inga större problem med ett ukrainskt nederlag i det pågående av Ryssland startade kriget.
Alternative für Deutschland är Putin- och Rysslandsvänligt ut i fingerspetsarna och från partiets sida vill man bland annat ha stopp på tysk vapenhjälp till Ukraina.
Då man kommer med sina initiativ till fred är det dessutom utan undantag under villkor som främst gagnar Ryssland.
