Klockan är nio på morgonen och den som öppnar dörren till Strömborgska skolans storkök omfamnas av doften av soppa.
Om bara några timmar ska 400 hungriga barn få mat. I dag bjuds det på gräddig laxsoppa.
Anders Tallberg basar över köket och för honom är det en viktig del av jobbet att så lite mat som möjligt slängs bort. Han har sina knep, som han gärna delar med sig av.
– Inte är det roligt att det blir svinn. Vi försöker minimera det men har inte tid. Att få ner svinnet till noll är nog nästan omöjligt.
I dag gissar Tallberg att bara en behållare fisksoppa på sex liter blir över. Just den här maten hör till elevernas favoriter och det blir sällan kvar mycket av den.
Men ibland kan han beräkna fel, maten kan vara ny på menyn, eller så är fler elever än vanligt sjuka och borta från skolan och då kan det bli ett svinn på 20 till 25 kärl mat.
I Finland räknar naturresursinstitutet att 360 miljoner kilogram mat gå till spillo varje år. Då räknar man med hela livsmedelskedjan, ända från produktion till konsumtion.
Men det är faktiskt inte skolköken som slänger mest mat, utan det är hushållen.
Enligt statistik från 2021 uppstår 33 procent av matsvinnet i hushållen. Industriköken, dit skolmaten räknas, står bara för 17 procent av svinnet.
Elevernas matrester är inte värst
Borgå bjuder på mat i 48 skolor och daghem. Kati Padron, produktionsstyrningschef, på affärsverket Borgå kost- och städtjänster har koll på hur mycket spill det blir varje månad.
Till exempel känner staden till att det går åt 750 kilogram broilerpastaform, men 870 kilogram kött- och makaronilåda.
Kati Padron berättar att den största orsaken till att det blir dagligt svinn är att det aldrig får finnas för lite mat. Det får bli mat över i skolor och daghem, men ingen får bli utan mat.
När en ny maträtt serveras åt barnen vet man också av erfarenhet att det blir mera spill. Men då barnen vant sig vid den brukar mängderna gå åt, säger Padron.
Centralköket samarbetar tätt med de som jobbar i köken, och om man märker att det ofta blir över av en viss maträtt justeras receptet, eller så byts det helt enkelt ut.
Många vill ha skolmaten
När lunchen för alla 400 barn och lärare i Strömborgska skolan börjar lida mot sitt slut och Anders Tallberg märker att det blir en stor mängd mat över kontaktar han Röda korset.
De kommer mer eller mindre genast och hämtar den överblivna maten.
– Broilerform är lätt att dela ut, den håller sig fräsch länge. Pasta kan bli sliskig, så den duger inte till utdelning, utan åker istället i komposten.
Röda korset packar om maten och delar ut den i samband med matutdelningar i Borgå 2 gånger per vecka.
Anders Tallberg lämnar också gåvor åt läraren i huslig ekonomi.
– Häromdagen lämnade jag en påse bananer åt hushållsläraren Eva. Hon brukar bli glad över det. Bananerna skulle inte ha klarat sig många dagar till, men nu blev de smoothie istället.
Också personalen har möjlighet att köpa mat med sig hem. Borgå stad har ett system där stadens anställda får köpa matbiljetter för några euro styck.
Mot en biljett får man ta med sig överbliven mat hem från skolan.
– Jag satt just igår och skrev en lapp som jag tänkte hänga upp i matsalen, säger Anders Tallberg. På lappen uppmuntrar jag skolans personal att köpa överbliven mat med sig hem. Det är inte alla som känner till det här.
Tiden räcker inte till för att skära gurka och potatis
Men tillbaka till svinnet och tidsbristen. Vad menar Anders Tallberg med att det inte finns tid att använda rester från lunchen?
– Vi tar överbliven potatis som exempel. Följande dag skulle jag kunna göra klyftpotatis av den, men vi har inte tid till det. Dagen är fullproppad med jobb.
I Strömborgska skolan går elever från förskolan ända till nionde klass.
På morgonen ska 30 förskolebarn ha morgonmål, mitt på dagen ska 400 elever, barn och lärare ha lunch och på eftermiddagen ska 90 barn i förskolan och eftermiddagsklubben ha mellanmål.
