Död ved finns i olika former, allt från stående döda träd till liggande grenar på gräsmattan. Det som man inte tänker på vid första anblicken är att den döda veden är livsviktig för en mängd olika arter.
För en del är den döda veden föda, medan den för andra är en boplats, växtplats eller ett temporärt skydd mot kylan. Vissa av gästerna checkar in direkt, andra väntar tills veden murknat.
Här kan du se hur det går till då naturskolläraren Ida Berg och Strömsös programledare Nicke Aldén bygger en faunadepå.
En faunadepå är mer eller mindre ordnad
En faunadepån gör man enkelt genom att samla gamla träd, stockar, grenar och ris i en hög. Placera högen på en plats där den får ligga ostört. En faunadepå kan se ut på olika vis och vara mer eller mindre ordnad.
En av fördelarna med en faunadepå är att man slipper transportera bort grenar och kvistar från sin gård, istället ger man växter och djur material i olika nedbrytningsstadier. Du kan fylla på rishögen med nytt material efter hand.
Sol och skugga lockar olika gäster
Beroende på var man placerar faunadepån kommer den att locka till sig olika sorts hyresgäster. På platser som nås av direkt solljus under en stor del av dagen trivs vedlevande arter som behöver solen för att ha det tillräckligt varmt och torrt. Skuggiga platser gynnar arter som vill ha det fuktigt.
En faunadepå kan med fördel placeras på en synlig plats i trädgården. Man kan skapa intresse och hjälpa till att låta den vara ostörd genom att sätta upp en skylt.
Ett myller av småkryp i Strömsös faunadepå
Det är stor sannolikhet att man hittar skalbaggslarver under barken på död ved. Barrträdlöparens larv lever under barken hos tall, gran och andra barrträd.
Gråsuggor trivs där det är fuktigt och de flyttar gärna in till en faunadepå, som placerats på en skuggig plats, som den på Strömsö. Stenkryparen är snabb då den letar föda under barken. Den trivs där det finns gott om larver och insekter att äta.
Naturväktaren förespråkar faunadepåer
Biologen och forskaren Torgny Backman från Yle Vegas Naturväktarna, tycker att det är fascinerande att följa utvecklingen när olika djur, svampar och växter börjar använda depåerna. Dessutom lockar de nyttiga insekter, vilket gör dem till en ovärderlig resurs för alla trädgårdsägare.
– En mångfald av faunadepåer berikar vår vardag och främjar en ökad biologisk mångfald. Genom att ha flera olika typer av depåer lockar man en bredare skara arter till sin trädgård, säger Torgny.
– Solitära bin som pollinerar bärbuskar och rovsteklar som äter bladlöss flyttar in i gamla skalbaggsgångar i grövre död ved på soliga och torra platser.
– Till och med enkla rishögar attraherar humlor till bobygge, likt öppna komposter. Detta är bara några få exempel på de nyttodjur som gynnas av faunadepåer och som hjälper oss i trädgården. När vi ger dem mat och en plats att bo på hjälper de oss i sin tur genom att bidra till trädgårdens ekosystem och ge oss bättre skördar, berättar Backman.
Här är några exempel på hur en faunadepå kan se ut.
Fotograf: Torgny Backman
