EU har numera en allt strängare lagstiftning för olika kemikalier, bland annat genom kemikalieförordningen REACH.
Den gäller de produkter som säljs inom EU, och det är företaget som säljer varorna som ansvarar för att de inte innehåller för höga halter av kemikalier som EU begränsat. Men det här gäller alltså enbart företag inom EU, inte exempelvis direktimport från Kina.
– Om man beställer något som privatperson från en butik utanför EU har vi myndigheter mycket begränsade möjligheter att undersöka produkterna, säger Sanna Vartiainen som är överinspektör på säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Sanna Vartiainen rekommenderar att man ska tänka efter noga innan man beställer något från en nätbutik utanför EU och gärna läsa på om vilka krav som ställs på produkter och kontrollera nätbutikens uppgifter. Hon medger att det inte är någon lätt uppgift.
– Priset på varan säger förstås också något om kvaliteten. Om något till exempel är väldigt billigt, till exempel kashmir för 20 euro, kan man fundera över om det verkligen är kashmir de säljer.
Wish och Shein säljer direkt till konsumenterna
Direktimporten som Vartiainen hänvisar till handlar till exempel om amerikanska Wish och kinesiska Shein som marknadsför och säljer sina produkter direkt till konsumenterna.
Simone Doyle som är föreståndare för en av riskhanteringsenheterna vid Europeiska kemikaliemyndigheten hänvisar till eninspektioner som EU:s granskande myndigheter gjorde 2021.
Den visade att majoriteten av produkterna i granskningen som köpts i nätbutiker utanför EU bröt mot REACH.
– Man hittade ämnen som begränsats inom EU i bland annat textilier, läder och smycken, till exempel kadmium i smycken och ftalater i leksaker.
Inspektionerna fokuserade på de kemikalier som begränsats inom REACH och 78 procent av de granskade varorna bröt mot förordningen.
Varje EU-land ansvarar själv för att övervaka att varor som säljs lever upp till kraven i REACH. I Finland är det Tukes som ansvarar för övervakningen, och enligt Sanna Vartiainen sköts övervakningen bland annat genom stickprov och genom olika projekt när man granskar en viss typ av varor.
– Vi jobbar riskbaserat och övervakar produkter utgående från de största risker som de kan utgöra för människors hälsa och för miljön, säger Vartiainen.
Tukes har till exempel hittat nickel eller krom i metalldetaljer, till exempel spännen och dragkedjor, och ftalater i tryck på t-tröjor, i skor och i väskor. Ftalater är mjukgörande ämnen som tros vara en källa till hormonstörningar och cancer.
EU-lagstiftningen blir strängare hela tiden
De som tillverkar kläderna jobbar oftast i det som EU kallar för tredjeland, alltså ett land utanför EU. De utsätts för betydligt större mängder av de skadliga ämnena under betydligt längre tid än slutkonsumenterna, men kan också skyddas av EU-lagstiftningen.
– Vi lägger fram lagförslag här så att farliga ämnen blir förbjudna att använda i Europa. Då kan företagen som har sin tillverkning i tredjeland lägga på de här ämnena på sina restriktionslistor och på så sätt fasas de ut hela vägen till tillverkningen, säger Camilla Westlund som är inspektör med ansvar för tillsyn av kemikalier i varor på Kemikalieinspektionen i Sverige.
Enligt Westlund har lagstiftningen utvecklats en hel del de senaste åren. Förr förbjöd man ett ämne i taget, men nu jobbar EU med flera lagförslag där man begränsar hela grupper av kemikalier.
– Då kommer det gå snabbare att få dem förbjudna eftersom man tar alla i ett svep. På sikt ska ju flera ämnen bli förbjudna och det blir tryggare för konsumenten att handla.
– Ofta är det ju så att om ett ämne blir förbjudet så kommer kemikalieproducenterna på ett snarlikt ämne som inte är förbjudet men som egentligen har samma farliga egenskaper. Så genom de här gruppvisa begränsningarna hinner vi fånga upp alla ämnen på en gång.
En farlig grupp ger smuts- och vattenavstötande egenskaper
En grupp farliga kemikalier där lagstiftningen än så länge bara förbjudit ett fåtal är PFAS, per- och polyfluorerade ämnen. De används bland annat i kläder och skor eftersom de bidrar med smuts- och vattenavstötande egenskaper. EU förbereder för tillfället lagstiftning som ska gälla hela gruppen av PFAS-ämnen.
– Vi känner egentligen inte till dess fulla potential. Vi vet att vissa har farliga egenskaper, men för flertalet PFAS-ämnen saknas det kunskap om deras effekter på hälsan. Men de är ju som sagt väldigt svåra att byta ner i miljön och ansamlas i kroppen där de kan orsaka skada.
De senaste åren har det också blivit allt vanligare att olika textilier behandlas med biocider för att förhindra bakterie- och mögeltillväxt. På det här sättet försöker man till exempel förebygga dålig lukt. När vi tvättar de här textilierna hamnar biociderna i avloppet, vilket kan skapa problem i hanteringen av avloppsvattnet där man gärna vill ha nedbrytande bakterier.
– Men om de här bakterierna utsätts för de här biociderna kan de utveckla resistens. I slutändan skulle det i sin tur kunna göra att de också blir resistenta mot antibiotika, vilket kan öka antibiotikaresistensen i samhället.
Att köpa second hand är alltid ett bra alternativ
Enligt Westlund har det dykt upp nya produkter där tillverkarna tycker att det är lämpligt att använda biocider. Förra året undersökte Kemikalieinspektionen menstrosor och märkte att många av dem marknadsfördes med påståenden om att de var luktfria eller med andra antibakteriella påståenden.
– Där visade det sig att många faktiskt bara använde sig av marknadsföringen men inte innehöll någon biocid när vi kontrollerade dem.
Hennes råd till konsumenten är i första hand att minska sina inköp av textilier.
– Vi köper ju så extremt mycket textil och slänger så extremt mycket. Så att köpa second hand är ju alltid bra. Men om man väljer att köpa nytt så är det ju bra att kolla efter de här etablerade miljömärkningarna som GOTS (Global Organic Textile Standard) och så vidare.
Westlund rekommenderar också att man tvättar nya kläder innan man börjar använda dem.
Konsumenterna har också rätt att ställa frågor om farliga ämnen, till exempel PFAS, till butiken som säljer kläderna. Dessutom kan man kontakta Tukes om man hittar en misstänkt vara som man tycker att de borde undersöka.
– Vi går igenom alla anmälningar, men tyvärr har vi inte resurser att ingripa när det handlar om enskilda anmälningar. Men om det börjar komma in fler anmälningar om samma produkt tar vi med den i övervakningen och granskar den på allvar, säger Sanna Vartiainen.
Vartianen tipsar också om att den som vill veta mer om vilka farliga produkter som hittats av myndigheterna kan gå in på vaarallisettuotteet.fi eller på EU-kommissionens databas Safety Gate.
Uppdaterad 12:39 med uppgiften att Wish är ett amerikanskt företag.
