Historisk fiktion är en genre som verkar bli allt mer populär för varje år som går, och i finländsk litteratur har det till exempel skrivits en hel del verk som på olika sätt tar fasta på vår krigshistoria.
I höst är inte mindre än tre finlandssvenska författare aktuella med böcker som kretsar kring och utspelar sig under år 1941 i vår finländska krigshistoria. Ett år som bjöd på ansträngd andhämtningspaus mellan vinterkriget och fortsättningskriget. En mellanfredstid med kriget ständigt närvarande i folks tankar. En upptrappning och eskalering som utmynnade i fortsatta krigshandlingar.
I romanen Skymning 1941 skildrar Kjell Westö vad krig gör med oss, både som individer och som samhällen, och hur svårt det är att leva i efterdyningarna av krig när såren vägrar läka och framtidsdrömmarna falnat.
Patrik Berghälls historiska krigsroman Slaget om Bengtskär sommaren 1941 fokuserar, såsom titeln anger, på krigshändelserna den 26 juli då finländska och ryska soldater kämpade om herraväldet över fyrön i Åbolands skärgård.
I romanen Hos dig min längtan är förtöjd tar Karin Collins vid där hennes förra roman, Snart har sommarn blommat ut, slutade – nämligen i mars 1940 när vinterkriget tagit slut och det fredsavtal som Finland slutit med Sovjetunionen stipulerar att Hangö udd ska arrenderas till Sovjetunionen för en period på 30 år.
Invånarna har tio dagar på sig att packa ihop och lämna staden åt sitt öde.
Ett liv i förskingringen
I Hos dig min längtan är förtöjd får vi återstifta bekantskapen med de personer som vi lärde känna i första delen av den planerade trilogin om Hangö under krigsåren.
Disa Wallén, som före kriget arbetade som föreståndarinna på Pension Bellevue, har tagit sin tillflykt till Helsingfors där hon agerar ett slags hushållerska och alltiallo hos en nyckfull och krävande professor.
Eftersom Disas egen lägenhet bebos av karelska flyktingar övernattar hon för det mesta hos Bergström, som jobbade som gårdskarl på Bellevue.
Fiskaren Hjalmar Blomqvist med hustru har inkvarterat sig hos hustruns familj i Bromarf – men det är svårt för en man som är van att ha det öppna och vida havet för sin blick att finna sig tillrätta i den täta och mörka skogen.
Studenten Aino hyr ett litet vindsrum hos en familj i Ekenäs. Under dagarna jobbar hon i Lindroos butik, som också etablerat sig i Ekenäs. Ainos tankar vandrar dock ständigt iväg till fästmannen Berndt, som jobbar på marinstaben i Helsingfors.
Alla tre bär på en stor längtan efter att få återse Hangö – en längtan som dagligen driver Hjalmar upp på Bromarfs högsta berg för att få se en skymt av kyrktornet och vattentornet ute på Finlands sydligaste spets.
Mellan hoppfullhet och hopplöshet
Livet i förskingringen är ett liv satt på undantag. Oron och osäkerheten gnager sig in i själ och hjärta, och skapar en känsla av rotlöshet och rastlöshet.
Den tidigare så företagsamma Hjalmar har svårt att ta tag i saker och ting, han känner sig överflödig, okunnig och obehövlig. Van som han är att handskas med nät och fiskar har han svårt att hjälpa till i fähuset eller på åkern.
Saknaden efter barnbarnet Nisse, som skickats till Sverige som krigsbarn, är också nästan outhärdlig att bära.
Mellan Hjalmar och hustrun Sara växer all sorg och saknad till ett oöverkomligt hinder, en mur av tystnad och irritation, misstro och missämja.
Aino dras med en skavande oro över att relationen mellan henne och Berndt inte ska överleva avståndet mellan Ekenäs och Helsingfors. Aino är rastlös i sin ungdomliga iver att komma igång med sitt vuxenliv, och hon kastas ständigt mellan hoppfullhet och hopplöshet, mellan framtidstro och förtvivlan.
För Disa, som återvänt till sin hemstad Helsingfors, är osäkerheten av en mer existentiell art. På henne går det i och för sig ingen direkt nöd eftersom Bergström visar sig ha nyttiga nätverk och omfattande kontakter till svarta börsen. Frågan är kanske mer var och hur hon ska kunna göra mest nytta.
David mot Goliat då och idag
I Hos dig min längtan är förtöjd är det framför allt vardagen som står i fokus.
En vardag där folk lever sina strävsamma liv i skuggan av det ständiga hotet av fortsatta krigshandlingar och aggressioner. En vardag där folk tvingas lära sig leva sina amputerade liv – både konkret och bildligt. En vardag där man ständigt blir påmind om förluster och motgångar.
En vardag full av brist på såväl matvaror och råvaror, som oförståelse för flyktingarnas utsatta belägenhet. Flyktingar som förväntas visa tacksamhet och hjälpsamhet mot dem som mer eller mindre frivilligt försett dem med mat och husrum.
Skildringen av Ekenäsbornas ogina och oförstående von oben-inställning till Hangöbor på flykt slår an en nerv som ömmar och skickar svallvågor genom seklerna.
Dom andra barnen kallar oss för vägglöss. Säger att alla Hangobör är ohyra, finns överallt och går inte att bli av med.
ur Hos dig min längtan är förtöjd
Oron och osäkerheten inför framtiden förefaller att ta fram såväl det bästa som det sämsta hos människorna – generös omtanke går hand i hand med egoistisk själviskhet och egennytta.
Överlag är det svårt att läsa dessa nu aktuella skildringar av Finland i ett David mot Goliat-krig utan att dra paralleller till Rysslands pågående krig mot Ukraina.
Som västnylänning är det också lite kul att ta del av animositeten mellan (lillebror) Hangö och (storebror) Ekenäs – här finns gliringar som yttras både i all välmening och bästa vänskaplighet, men också sarkastiska spydigheter som kan snärta till och svida i skinnet.
Naturen central i berättelsen
Det filmatiska greppet var påtagligt i Snart har sommarn blommat ut.
Också i Hos dig min längtan är förtöjd jobbar Karin Collins skickligt med rappa växlingar mellan olika perspektiv, hon zoomar in och ut mellan de olika centrala personerna på ett följsamt och mödolöst sätt i en text som i hög grad baserar sig på dialog och snabba replikskiften.
Just på grund av att berättelsen till stora delar bygger på ordväxling och kommunikation människor emellan kan man ibland sakna en mer utförlig och inträngande behandling av en enskild händelse eller fördjupning av en viss känsla.
Berättelsen igenom förmår Collins dock upprätthålla ett framåtdrivande flyt i berättelsen, här finns en ständig spänning och förväntan om vad som kommer att hända med de olika personerna i historien. Skildringen av de centrala gestalterna får också fler schatteringar och djupare skuggor under berättelsens gång.
Dessutom slås jag av hur central, levande och påtaglig naturen är i berättelsen. Med ett vaksamt sinne för detaljer, dofter och olika sinnesintryck, skildrar Karin Collins naturens skiftningar och nyanser.
Naturen blir ett slags avspegling, gestaltning och projicering av personernas vilsenhet, saknad och hemlängtan.
Med Snart har sommarn blommat ut tog Karin Collins steget från att skriva psykologiska spänningsromaner och socialdeckare med inslag av cozy crime till att skriva historisk fiktion med hemstaden Hangö som utgångspunkt.
Att skriva historiska romaner kräver stor omsorg om detaljer, och inte minst kunskap om och insikt i hur man levandegör arkivmaterial och historiska miljöer.
Såväl Snart har sommarn blommat ut som Hos dig min längtan är förtöjd visar att Karin Collins har en förmåga att blåsa liv i historien och göra den levande på ett inkännande och lyhört sätt.
