Vi rapporterar om sabotaget mot infrastruktur i Finska viken.
Forskaren Ina Holst-Pedersen Kvam på Sjökrigsskolan i Norge tror inte att ankare eller trålutrustning kan ha orsakat skadorna på gasledningen Balticconnector.
Holst-Pedersen Kvam skriver på X att Ryssland har tillräckligt med kunskap för att kunna genomföra en högriskoperation som dessutom vore svår att spåra tillbaka till dem.
Rysk underrättelsetjänst har en specialenhet för undervattensteknologi i S:t Petersburg. Krigföring till sjöss har varit ett av Rysslands militära specialområden i tiotals år, skriver hon.
Holst-Pedersen Kvam skriver också att Ryssland är villigt att etablera sig som ett hot mot kritisk infrastruktur också bortom Ukrainas gränser.
Däremot frågar hon sig varför Ryssland skulle vilja riskera att orsaka en miljökatastrof och dessutom få Natos ögon på sig så nära sin egen gräns.
Om någon skulle ha försökt placera sprängämnen vid röret, eller överlag haft dykare i närheten, hade Gränsbevakningsväsendet lagt märke till det, säger sprängämnesexpert major Mika Tyry.
Miniubåtar skulle också ha avslöjats av diverse avlyssningsapparatur.
Tyry anser det vara mer sannolikt att skadan orsakats av något slags ankare som modifierats för att kunna skada röret. Myndigheter har hittat spår i havsbottnen som enligt Tyry kan ha orsakats av ett ankare.
De seismiska resultat som uppmätts på Finska viken kan bero på ett gasutsläpp som uppstått när röret gått sönder, säger Tyry.
Enligt Tyry kan mätresultat som bland annat norska seismologer uppvisat bero på en så kallad mekanisk explosion. Tyry jämför det händelseförloppet med en tryckkokare som exploderar.
Gastrycket kan ha legat på ungefär 80 bar när något orsakade skador på röret, eventuellt mer strax innan det gått sönder.
Källa: STT
USA:s utrikesminister Antony Blinken utlovar stöd till Finland och Estland när utredningarna om den skadade gasledningen pågår.
Blinken skriver på sociala mediet X:
”Vi står vid våra Natoallierade Finlands och Estlands sida när de utreder skadorna på infrastrukturen på havsbotten i Östersjön och vi stödjer deras pågående utredningar för att fastställa orsaken.”
Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) säger att han diskuterad skadorna på gasledningen mellan Finland och Estland bland annat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och USA:s försvarsminister Lloyd Austin.
Han har också diskuterat frågan med representanter för Storbritannien samt för de nordiska och baltiska länderna.
Häkkänen säger att det är en viktig signal att det som har hänt inte bara är en fråga som berör Finland, utan att hela det västliga samfundet berörs.
Häkkänen deltog i dag i Natoländernas försvarsministermöte i Bryssel. Mötet fortsätter i morgon.
Den samlade pressen ställer frågor om Ryssland, men myndigheterna låter sig inte lockas till spekulationer.
– För närvarande utreder vi vad som har hänt och vilka enskilda eller andra parter som eventuellt har varit inblandade, men med tanke på situationen så spekulerar vi inte, utan strävar efter att få fram fakta, analysera dem och sedan dra slutsatser om vad som eventuellt har orsakat skadan, säger kriminalöverkommissarie Risto Lohi vid Centralkriminalpolisen på torsdagens pressträff.
– Skadorna ser ut att ha orsakats av mekanisk kraft, inte en explosion, säger han med betoning på ordet mekanisk.
Lohi konstaterar ändå att en explosion inte är helt utesluten som orsak.
– För närvarande anser vi inte att det är sannolikt, men vi analyserar det material vi har samlat in, säger Lohi.
CKP har i det här skedet inte talat med representanter för enskilda fartyg eller personer i besättningen. I samarbete med andra myndigheter går CKP igenom den fartygstrafik som har förekommit i området och eventuella förhör blir aktuella först senare, när analyserna är klara.
Gränsbevakningsväsendets kommendör Mikko Simola konstaterar att han i det här skedet av utredningen inte vill beskriva exakt vad man har hittat på havsbotten eller i samband med skadorna på gasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland.
Han upprepar det som sades på tisdagen, att skadorna uppenbart hade orsakats av yttre åverkan.
På en fråga om ett ryskt tankfartyg som ska ha rört sig i närheten av skadeplatsen säger Simola att Gränsbevakningsväsendet inte kommenterar enskilda fartyg.
– Men Gränsbevakningsväsendet är dagligen engagerat i noggrant bevakningsarbete i våra havsområden, dygnet runt och året om, säger kommendör Mikko Simola.
Det arbetet utförs på fartygsnivå, försäkrade han, trots att Finska viken hör till de mest livligt trafikerade vattnen i världen.
Arbetet med att undersöka och dokumentera själva skadorna på gasledningen och området kring skadan fortsätter under de närmaste dagarna.
– Vi bedömer att undervattensutredningarna tar minst ett par dygn, säger kommendör Mikko Simola från Gränsbevakningsväsendet på onsdagens pressträff.
Vädret påverkar arbetet ute på Finska viken. Förhållandena har varit krävande på grund av den hårda vinden, säger Simola.
Gasgrids rörsystem i Finland är nu helt beroende av den flytande LNG-terminalen i Ingå. Det för med sig en viss risk.
– Det kan hända att man inte lyckas hålla uppe trycket i gasnätverket, säger Borgå Energis vd Måns Holmberg till Svenska Yle.
Gas är ändå inte en livsviktig energikälla i Finland. Naturgas – eller fossilgas, som den också kallas – står bara för tre procent av Finlands energibehov:
– Troligtvis kommer man nog att få leveranser till LNG-terminalfartyget i Ingå. Men det finns vissa osäkerheter, och i synnerhet behovet av LNG-gasen i Asien. Det är den stora osäkerhetsfaktorn, inte bara för Ingå utan för hela Europa, säger Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.
Läs mera: Söndrad gasledning kan ge kris i vinter: ”Trycket kan falla”, säger vd:n på Borgå Energi
Att reparera den skadade gasledningen kommer att ta minst fem månader, uppskattar gasbolagen Gasgrid Finland och Elering.
Ledningen inspekteras bit för bit under den här veckan, efter det görs det upp en plan för vilka åtgärder som måste utföras och en tidtabell för dem.
Ledningen skulle alltså kunnas ta i bruk igen tidigast i början av april 2024.
