I våras fick de blivande studenterna i Karis-Billnäs gymnasium de bästa resultaten i hela Svenskfinland i lång matematik, ett ämne som räknas som väldigt svårt. Sex abiturienter i Karis valde då att skriva lång matematik.
Nu är det fredag och jag, reporter för Yle Västnyland, sitter nära ett öppet fönster i ett klassrum i Karis-Billnäs gymnasium eller KBG, som skolan kallas.
Här sitter också tio gymnasister med koncentrerade miner. Ingen av dem säger ett pip. Alla ser uppmärksamt på matematikläraren Tommy Sjöblom som pratar desto mer.
Sjöblom ritar kurvor på whiteboardtavlan. Liknande kurvor och diverse kryss och punkter kan man också se i de bärbara datorer ungdomarna har framför sig.
Jag befinner mig på en dubbeltimme i lång matematik och förstår max fem procent av vad ämnesläraren Tommy Sjöblom förklarar. Det är en fördjupningskurs i ett skolämne som många gymnasiestuderande har tagit sig igenom med blodsmak i munnen och på gränsen till utmattning.
Det här eftersom lång matematik och lång fysik tills vidare ger de högsta poängen då man ska söka in till ett universitet eller högskola.
Nu ska poängsättningen ses över och från och med hösten 2026 kan det vara andra ämnen som ger de högsta poängen.
De som gillar lång matematik kan ändå trösta sig med att det skolämnet också i fortsättningen kommer att rankas högt.
I Karis-Billnäs gymnasium, eller KBG, ser de tio abiturienter som valt att tillbringa många timmar varje vecka med läraren i lång matematik pigga ut.
Jag är den enda som slöstirrar ut genom fönstret. Jag är också den enda som verkar reagera på ljudet från en elsparkcykel som susar förbi gymnasiet längs Nabogatan. Min koncentration sviktar betänkligt.
En liten grupp som känner varandra bra
Jag anar att det här är en liten, ganska tajt grupp som trivs ihop.
– Det märks nog när man kommer in i klassen. Vi har ganska bra atmosfär. Alla kan koncentrera sig på att räkna men samtidigt diskutera och fråga hjälp av varandra. Alla vet ungefär varandras styrkor, vem man ska fråga i vilka problem och sådant, beskriver Malva Sjöblom stämningen bland dem som studerar lång matematik.
Malva Sjöblom är en av abiturienterna i Karis-Billnäs gymnasium som har siktet inställt på att skriva studentprovet i lång matematik våren 2024.
Medan Malva och hennes kurskamrater räknar vidare passar jag på att fråga läraren i lång matematik, Tommy Sjöblom, hur han brukar lägga upp sina lektioner.
– Jag försöker alltid att studerandena ska få 30 minuter till räkneövningar. De har då möjlighet att fråga om hjälp och också bekräftelse på att de har fattat teorin. Oftast är det så med det här gänget att när de börjar prata så handlar det om matematik.
Jag kan inte annat än hålla med när jag lyssnar på det lågmälda snacket. Jag noterar också att ingen har en mobiltelefon framme.
– Det roliga är att man aldrig ser något annat på datorskärmen än det vi går igenom. Man ser aldrig heller en telefon, konstaterar också Tommy Sjöblom.
Grundskolans högre klasser har oförtjänt dåligt rykte
Tommy Sjöblom undervisar inte enbart gymnasiestuderande; han har också några grupper i Karis svenska högstadium.
– Jag tycker inte att högstadiet är så illa som man kan läsa i medierna. Eleverna har kanske inte samma fokus på ämnet, men några problem med dåligt beteende på lektionstid så tycker jag inte att jag har råkat ut för.
Du blev vald till årets lärare 2006. Har du en bra personlig touch när du är bland ungdomar?
– Jag hoppas det, åtminstone försöker jag göra mitt bästa. Jag tror nog att en del av lärarjobbet handlar om personlighet och ömsesidig respekt. Det är viktigt.
Tommy Sjöblom säger också att det gäller att vara engagerad. Annars tappar också ungdomarna intresset.
Någon brist på engagemang i de mystiska kurvorna och de långa, krångliga matematiska formlerna verkar det inte vara bland abiturienterna den här fredagseftermiddagen.
– Jag har alltid tyckt om matematik och har varit ganska bra. När det kom lite utmaningar så var det roligt att man faktiskt fick börja fundera, säger Malva Sjöblom när jag frågar henne varför hon läser lång matematik.
– Jag upplevde helt motsatsen, jag hade jättesvårt i grundskolan och upplevde att matta inte var så intressant och jag var aldrig riktigt duktig, säger Linus Wiklund som sitter bredvid Malva.
Trots att Linus kämpade med matematiken i grundskolan hade han ändå bestämt sig för att pröva på lång matematik i gymnasiet. Han tänkte att han behöver långa matematiken med tanke på fortsatta studier.
– De lärare vi har gymnasiet har verkligen gjort mig intresserad av matta. Det var tungt i början, men det blev lättare efterhand, säger Linus Wiklund och tillägger att matematik är riktigt intressant.
Unga som väljer lång matematik har inte blivit fler i KBG
Det är rätt många unga som sedan antagningsreformen 2020 började plugga lång matematik eftersom i synnerhet goda studentvitsord i det ämnet ger höga poäng. Matematiklärare Tommy Sjöblom har inte sett någon nämnvärd ökning i KBG, Karis-Billnäs gymnasium.
– Jag tycker faktiskt inte att det blev någon boom i vårt hus. Det har varit ganska rätt gäng som valt lång matematik.
Tommy Sjöblom tror inte heller att det kommer att märkas i minskande intresse för lång matematik om och när poängsättningen ändras igen.
– Nationellt är det säkert bra att de som är mer intresserade av humanistiska ämnen inte behöver ta sig igenom många kurser i lång matematik bara för att det ger fler antagningspoäng till universitet. Det är fel.
Däremot är lång matematik alltid bra om man inte vet vad man vill studera efter gymnasiet, tillägger Tommy Sjöblom.
Jag återvänder ännu till Linus Wiklund, killen som kämpade med matematikuppgifterna i grundskolan men som nu verkar eld och lågor över parabler, funktioners nollställen och polynomekvationer.
– Mattan är extremt viktig, den har hjälpt mig i alla ämnen i gymnasiet. Allting i gymnasiet är problembaserat och mattan är bra på att tillämpa det.
Klockan närmar sig tre på fredagseftermiddagen, det börjar eka tomt i det skolhus som omfattar både Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium. Också den lilla abi-gruppen som läser lång matematik packar ihop sina bärbara datorer och släntrar iväg för att fira veckoslut.
Jag som redan hann bli orolig för att de skulle stanna kvar efter lektionstid och fira fredagskväll med matematiska formler kan också packa ihop min bandspelare. Jag konstaterar också att jag glömt det mesta min matematiklärare präntade i oss unga gymnasiestuderande då, en gång för länge sedan.
