Finland fortsätter att utreda skadorna på gasledningen i Finska viken i tätt samarbete med Estland, EU och Nato. Ännu saknas bevis för att det handlar om sabotage som utförts av en annan stat.
Varken utrikesminister Elina Valtonen (Saml) eller försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) ville under onsdagen spekulera i eventuella följder om det visar sig att till exempel Ryssland avsiktligt förstört gasledningen.
– Det centrala är att slutföra utredningen. Först när vi känner till alla fakta kan vi ta till möjliga åtgärder, sa Valtonen vid en pressträff vid lunchtid på onsdagen.
På förmiddagen sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Nato kommer att reagera om det visar sig att det är fråga om ett angrepp från en annan stat.
– Om det visar sig att det är en avsiktlig attack mot kritisk Natoinfrastruktur, så är det naturligtvis allvarligt. Då kommer det att mötas av ett enat och bestämt svar av Nato, sa Stoltenberg.
Så hur kunde då Finlands och Natos motdrag se ut?
Enligt ledande forskare Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet är frågan central, eftersom Ryssland kan vara ute efter att testa gränser. Möjligen vill man helt enkelt se hur den nya Natomedlemmen Finland samt EU och Nato reagerar.
– Om man inte gör något är det som att säga att det är fritt fram att förstöra andra länders energi- eller kommunikationsinfrastruktur utan risk för motstånd, säger Salonius-Pasternak.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare sagt att en betydande attack mot energiinfrastruktur kan ses som ett beväpnat angrepp och omfattas av Natos artikel fem.
Om man inte gör något är det fritt fram att förstöra andra länders energi- eller kommunikationsinfrastruktur
Charly Salonius-Pasternak
Det är ändå enligt Salonius-Pasternak uppenbart är att man inte kan agera symmetriskt, alltså förstöra liknande ledningar i Ryssland. Också militära reaktioner är uteslutna.
Istället kan det handla om sanktioner eller lindrigare motdrag som signalerar till Ryssland att liknande attentat i framtiden kommer att leda till ännu häftigare reaktioner.
– Allt behöver inte synas offentligt. Till exempel cyberoperationer är ofta sådana att de inte syns i offentligheten, men motparten ser och förstår vad det är fråga om.
Enligt Salonius-Pasternak borde man ha ett svar på hur motdraget ska se ut innan man pekar ut någon skyldig. I alla händelser anser han ändå att det är viktigt att offentligt berätta vem som står bakom attentatet om man får reda på det.
– Jag anser att det vore mycket olyckligt om man inte berättar vem som är skyldig bara för att man inte omedelbart vet hur man ska reagera.
Ledande forskare Charly Salonius-Pasternak är gäst i Nyhetspodden.
