Tidningen Uusimaa skrev förra veckan att polisen i sitt arbete dagligen får ta itu med hot om självmord eller självmordsförsök i Borgå-, Sibbo- och Lovisatrakten.
Under den senaste månaden har polisen haft kring 30 uppdrag av den här typen, och i fyra av fallen har det varit fråga om minderåriga.
Också unga personer syns i den här statistiken, och polisen är oroad över de ungas välmående.
”Varje fall ska tas på högsta allvar”
Yle Östnyland har talat med Social- och krisjouren i Östra Nyland om hur det psykiska illamåendet märks i deras arbete. Carolina Green är krisarbetare och utbildad sjukskötare.
Hon kan inte direkt säga att antalet fall som berör självmordsförsök skulle ha ökat märkbart på sistone, men hon ser allvarligt på situationen.
– Varje fall ska tas på högsta allvar, och vi behöver fundera på vad det kan bero på och hurdana följder det har.
Psykiska problem märks på många olika sätt i social- och krisjourens arbete. Jouren erbjuder brådskande hjälp eller råd dygnet runt.
I vissa fall tar den som mår dåligt kontakt själv, medan det i andra fall kan handla om samtal från oroliga anhöriga.
Polis, ambulans och sjukhus kan också hänvisa klienter till jouren, som per telefon eller genom att träffa den drabbade gör en akut bedömning av situationen.
– Vi ser till att personen i fråga får rätt vård av rätt instans, men vi kan också erbjuda diskussionshjälp, berättar Green.
”Problemen uppmärksammas mer än tidigare”
Ungas psykiska illamående syns speciellt genom barnskyddsanmälningar utanför tjänstetid, som tas emot av jouren.
– Tröskeln att göra barnskyddsanmälningar har kanske blivit lägre. Också skolor, daghem och föräldrar kan vara i kontakt gällande barn och unga.
Green anser att det är svårt att säga om unga i Östnyland i dagens läge mår sämre än förr.
– Åtminstone uppmärksammas problemen mer än tidigare. Men visst har till exempel coronatiden lett till att många unga mår sämre.
Den som lider av självdestruktiva tankar ska inte tveka att ta kontakt. Ingen behöver vara rädd för att bli inspärrad någonstans, konstaterar Green.
– Tröskeln att be om hjälp kan kännas hög, men vi strävar efter att den ska vara så låg som möjligt. Det viktigaste är att berätta för någon om sina tankar, det kan också vara för en kollega eller vän som sedan hjälper att kontakta oss.
Nya tjänster på kommande
Då social- och krisjouren blir inblandad är situationen ofta redan ganska akut. Det viktiga skulle vara att kunna erbjuda hjälp inom vårdkedjan i ett så tidigt skede som möjligt.
– Det som är bra är att välfärdsområdets tjänster utvecklas hela tiden. Till exempel kan digitala tjänster innebära att tröskeln att söka hjälp blir lägre.
En ny ungdomsstation ska också öppna i WSOY-huset i Borgå våren 2024. Dit kan man vända sig med psykiska problem, missbruk eller andra beroenden.
– Vi har också ett nytt kompanjonskapshus med lågtröskelverksamhet som är gratis. Även om det pratas mycket om små resurser görs en hel del för att förbättra läget, och ge tillgång till hjälp med kort varsel.
Det nya kompanjonskapshuset Medvind finns på Ågatan i Borgå. Social- och krisjouren i Östra Nyland erbjuder brådskande hjälp vid olyckor och kriser.
