Att det delvis högerextrema Alternative für Deutschland AfD går starkt framåt märktes nu senast i början av oktober. I delstatsvalen i Hessen och Bayern kunde partiet locka betydligt fler väljare än tidigare.
I Hessen fick man över 18 procent av rösterna och med det här resultatet är man för första gången näst största parti i en västtysk delstat.
– För tillfället är det många som med stor oro ser på de problem som framtiden för med sig, men samtidigt litar man inte på att de partier som sitter vid makten kan lösa de här problemen, säger sociologiprofessorn Klaus Dörre vid universitetet i Jena.
Enligt honom innefattar det här också vissa motstridigheter. Till exempel klimatförändringen uppfattas av de flesta som ett problem, men samtidigt anser många att de lösningar som erbjuds inte är socialt hållbara.
Som en del av protesten är man beredd att ge sin röst åt ett parti där vissa ifrågasätter hela klimatförändringen.
– Missnöjet och ilskan kanaliseras via det parti som bäst kan reta upp dem där uppe och det är för tillfället AfD, fortsätter Dörre.
Han ser också en förklaring till AfD:s popularitet i det faktum att det bland många tyskar finns starka tvivel kring om den egna, framför allt ekonomiska, situationen kommer att bli bättre.
Från högerpopulistiskt håll talar man samtidigt om invandringen och att folk utifrån går förbi den egna befolkningen i kön.
– Inom AfD är man skicklig på att omdefiniera den sociala frågan så att det inte längre handlar om en klassfråga mellan dem där nere och dem där uppe. I stället handlar skillnaden om vem som är inne och vem som kommer utifrån, säger Klaus Dörre, som i sin pågående forskning pejlar attityderna bland till exempel de anställda vid Opels bilfabrik i östtyska Eisenach.
Högerextremism ses mellan fingrarna
Där AfD för tillfället kan dra nytta av det extremt stora missnöjet med regeringen i Berlin och hur den hanterar till exempel frågorna om ekonomi, klimat och invandring, så stärker protesten samtidigt ett parti som till delar är öppet högerextremt.
Att det här för många väljare inte verkar spela någon större roll blev klart i en förfrågan som gjordes i samband med valet i Bayern.
Åttio procent av AfD-väljarna slog fast att det kvittar om partiet är högerextremt, så länge man tar fasta på de i deras ögon viktiga frågorna och hit hör då bland annat att motsätta sig klimatåtgärderna och invandring.
I Tyskland förs samtidigt en hård debatt kring vems fel det är att AfD nu är så starkt. Vissa ser att skulden ligger hos Kristdemokraterna och i synnerhet partichefen Friedrich Merz som bland annat gällande invandringen använder sig av en retorik som spelar AfD i händerna.
Det har dessutom förts mycket diskussion kring hur nära delar av CDU redan står AfD politiskt.
Från kristdemokratisk sida skyller man på regeringen i Berlin. På grund av de ständiga interna stridigheterna blir inga problem ordentligt lösta.
Med förhastade planer om till exempel nya regler för hur hus i framtiden ska värmas upp har man enligt CDU drivit många väljare i armarna på AfD.
Klaus Dörre ser att såväl Merz kristdemokrater som regeringen bär på ett visst ansvar för var man har hamnat och en del av kritiken riktar han mot förbundskansler Olaf Scholz.
– Man får en bild av att kanslern enbart modererar och inte leder. Man frågar sig var är Socialdemokraterna, var är kanslern, säger Dörre.
Stora valframgångar i öst?
De verkligt stora framgångarna för AfD väntas komma under nästa år då det ordnas delstatsval i tre östtyska förbundsländer. I alla tre delstater, i Sachsen, Thüringen och Brandenburg, är AfD enligt opinionsundersökningarna starkaste parti just nu.
– I öst ser man sig fortfarande som periferi till väst och det tidigare Västtyskland. Det här vet AfD att utnyttja och man gör sig därför till ett språkrör för östtyska intressen, säger Klaus Dörre.
Enligt honom slår AfD visserligen fast att återföreningen var en bra sak, men samtidigt för man fram att många av de löften man gav östtyskarna inte har infriats. Det handlar bland annat om lika löner i öst och väst.
– Alla krav på rättvisa tillförs dessutom en nationalistisk klang, det vill säga att de rättvisa lönerna ska gälla för tyska medborgare.
”Ut på fältet”
Enligt Dörre verkar de övriga partierna redan bäva för vad valen i öst kommer att föra med sig.
– Avgörande är att man nu kommer bort från en situation där man hela tiden upprörs över vad AfD gör och vilka framgångar partiet eventuellt skördar.
I stället för att ställa AfD i centrum för debatten, måste man enligt Dörre förpassa partiet till marginalen genom att främst föra den hårda politiska debatten de övriga partierna emellan.
Oftast räcker det enligt honom att konstatera att AfD inte har några lösningar på de problem som diskuteras.
– Men de övriga partierna måste ut ur sin Berlinbubbla för att ute på fältet ta upp kampen med AfD. Mitt intryck är att man delvis har förlorat kontakten till väljarna, säger sociologen Klaus Dörre.
