Start

Allt fler österbottniska barn upplever våld hemma – nu reagerar välfärdsområdet på dystra siffror

Det är vanligt att österbottniska tioåringar upplever någon typ av familjevåld, visar enkäten Hälsa i skolan. Österbottens välfärdsområde reagerar genom att anställa 20 personer till.

en hand mot ett glas
Mängden familjevåld som drabbar österbottniska barn och unga ser ut att öka. Bild: Benjamin Suomela / Yle

Enkäten Hälsa i skolan, som vartannat år görs av Institutet för hälsa och välfärd (THL), visar i år resultat som pekar på en förändring mot det sämre i österbottniska barns hemförhållanden. I många kommuner i Österbotten och Mellersta Österbotten upplever barn och unga familjevåld i större utsträckning än andra finländska barn.

I enkäten har THL bland annat frågat om barn och unga blivit knuffade, luggade, slagna, sparkade eller på annat sätt skadade fysiskt av sina föräldrar eller vårdnadshavare.

Det familjevåld som barn och unga inom Österbottens välfärdsområde upplever har ökat jämfört med situationen år 2021, då enkäten genomfördes förra gången.

Särskilt om man jämför barn i grundskolans årskurs fyra och fem är resultatet sämre för Österbottens välfärdsområde än för landet i genomsnitt, där medeltalet ligger på 15,8 procent.

I Österbotten har 17,2 procent av barnen i årskurs 4 och 5 utsatts för familjevåld av något slag. I Mellersta Österbotten är siffran 17,7 procent och i Södra Österbotten 15,9 procent.

Pia-Maria Sjöström, sektordirektör för barn, unga och familjer inom Österbottens välfärdsområde, är särskilt oroad över det våld som pojkarna upplever.

– Redan i den förra enkäten såg vi en ökning och nu har siffrorna stigit ytterligare. Det här måste man reagera på, även om det såklart är svårt att identifiera barn som svarat på en anonym enkät.

Kvinna med glasögon ler svagt och ser in i kameran. I bakgrunden kontorsmiljö.
Pia-Maria Sjöström är bekymrad över den ökning som resultatet av enkäten Hälsa i skolan pekar på. Bild: Moa Mattfolk / Yle

”Inte längre någon hemlig värld”

Inom Mellersta Österbottens välfärdsområde Soite sticker bland annat Karleby (16,8 %) och Kaustby (16,9 %) ut med sina dåliga siffror.

Arja Seppälä, ansvarsområdeschef vid Soite, tror att dagens barn är modigare än vad man varit förr när det gäller att berätta hur de har det hemma. Det här kan vara en delförklaring till de höga siffrorna, enligt Seppälä.

– Barn och unga är fiffigare nuförtiden. De har det mod som krävs för att berätta vad som egentligen händer i hemmet. Det är inte längre någon hemlig värld som man inte skulle få diskutera någon annanstans.

Seppälä befarar samtidigt att det familjevåld som eleverna utsätts för speglar ett mera utbrett illamående som många familjer upplever idag.

– Siffrorna är oroväckande, men jag skulle vilja tala om familjer och föräldrar vars nerver sviker och som tar till någon form av barnaga. Barnens mående avspeglar ett illamående som finns i hela familjen, säger Seppälä.

Resultaten i enkäten varierar stort från kommun till kommun. På en del håll har det sedan 2021 även skett märkbara förbättringar. Exempelvis i Jakobstad har andelen barn i årskurs 4 och 5 som upplevt familjevåld sjunkit från 18,4 procent år 2021 till 12,9 procent i år.

20 rekryteras

Vasa sticker ut med siffror som är sämre än landets genomsnitt, även när man granskar situationen för äldre barn.

Andelen barn i årskurs 4 och 5 som utsatts för familjevåld har ökat med tre procentenheter (16,6 %) sedan år 2021. För barn i årskurs 8 och 9 är motsvarande siffra i Vasa 13 procent. För unga i yrkesutbildning är siffran 10 procent och för unga i gymnasiet är siffran 8,9 procent.

Sektordirektör Pia-Maria Sjöström berättar att resultaten av enkäten redan har lett till åtgärder inom Österbottens välfärdsområde.

– Vi har utsett en ansvarsperson, som ska koordinera det förebyggande arbetet mot närståendevåld, säger Sjöström.

Dessutom tar man i Österbotten i bruk en ny bedömningsmodell för familjevåldssituationer och rekryterar fler för att arbeta med hela problematiken. Fem nya psykiatriska sjukskötare ska börja jobba med elever i högstadierna och på andra stadiets utbildningar.

En större satsning görs också på att anställa fler till rådgivningarna och inom familjearbete.

– Det blir omkring 20 nya arbetstagare inom området barn och unga. Utöver det är det också viktigt att socialvårdstjänsterna och barnskyddet fungerar, säger Sjöström.

Anonym skolmiljö, en korridor med flera elever.
Nya psykiatriska sjukskötare ska börja jobba med elever i högstadierna och i andra stadiets utbildningar. Bild: Antti Haanpää / Yle

Lagen och barnskyddet

I Finland finns det flera lagar enligt vilka barn ska behandlas jämlikt som individer. Detta nämns även särskilt i grundlagen.

Alla slag av maktutövning är förbjudet. Dit räknas psykiskt våld, alla typer av aga och kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Lagstiftningen härstammar från 1984 och enligt Arja Seppälä borde alla vuxna vara medvetna om vad som gäller.

– Men hur mycket man än informerar så agerar föräldrar enligt sina egna tankesätt och värderingar kring uppfostran, säger Seppälä.

Trots det hoppas Seppälä att man ska satsa ytterligare på information. Det borde vara lätt för var och en att få veta vad som är förbjudet, vad som är tillåtet och var man får hjälp i problemsituationer.

Den här texten är en bearbetad översättning av artikeln Lasten kotona kokema väkivalta säikäytti pohjalaismaakunnissa – kouluterveyskysely paljasti esimerkiksi Vaasan, Kokkolan ja Kaustisen karut luvut skriven av Sebu Björklund, Yle Pohjanmaa. Översättning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.