Det fanns en tid då Volker von Bonins fotoböcker och reportage väldigt långt definierade hur ortsbor och utomstående såg på huvudstaden som en maritim och människonära plats.
Havet gav staden sin särskilda prägel och människorna var vänliga och glada – inte så konstigt alltså att Volker von Bonin trivdes med det samma när han sommaren år 1937 anlände till Finland tillsammans med sina föräldrar.
Volkers pappa Reimar von Bonin var tysk officer och diplomat och i och med hans stationering i Helsingfors flyttar den då 11-årige sonen, hans mamma och tre syskon till Finland.
Ett fängslande livsöde
Volker von Bonin går i Tyska skolan i Helsingfors där nazi-ideologin i slutet av 30-talet också fått fotfäste. Den unga skoleleven rycks med av den nazistiska propagandan och våren 1942 när han är 17 år gammal, bestämmer han sig för att avbryta skolgången och som frivillig rycka in i den tyska armén.
Den unge soldaten ska skickas till Nordafrika, men insjuknar i lunginflammation och placeras istället som signalman i marinen. När Nazityskland under kaotiska former rasar samman år 1945, blir Volker von Bonin tillfångatagen av ryska soldater i närheten av Danzig och deporterad till Sovjet där han i tre års tid hålls fången.
I en gammal intervju från slutet av 70-talet minns Volker von Bonin hur han återvände till Finland och Helsingfors, den stad som han i slutet av 30-talet vuxit upp i.
– Första gången jag besökte Finland efter kriget var olympiaåret 1952.
Krigsåren och fångenskapen hade tagit Volker von Bonins ungdomsår, men nu är det dags att vända blad och von Bonin som efter krigsslutet utbildat sig till fotograf i Tyskland, njuter av de olympiska spelen som hans gamla hemland ordnat så fint år 1952.
Men det skulle dröja ytterligare tre år innan Volker von Bonin och hans hustru Gisela ska flytta till Finland permanent och Volker von Bonin etablera som fotograf. Flytten föregås av vantrivsel i det krigshärjade München och dessutom bor Giselas föräldrar redan i Finland.
År 1955 flyttar det nygifta paret till Finland och rätt fort etablerar sig Volker von Bonin som en skarpsynt fotograf som i sina bilder dokumenterar stadslivet i Helsingfors. Visserligen behåller han en viss distans men samtidigt uttrycker bilderna en påtaglig mildhet, säger historikern Yki Hytönen som nyligen skrivit en bok om Volker von Bonins liv och livsgärning.
– Volker von Bonin blir känd för sina fotografier där han fångar stadsborna mitt bland deras vardagliga sysslor och fritidsintressen.
Den humanistiska fotografen
Som en motreaktion till kriget uppstår efter andra världskriget en humanistiskt inriktad fotokonst. Med sina människonära bilder sällar sig också Volker von Bonin till skaran av fotografer som vill placera människan i fokus, utan att ändå vara påträngande.
Med kärlek och humor ser Volker von Bonin på invånarna i sin nya hemstad. Människorna finns i fokus men minst lika viktig är staden själv och havet som omger den, säger Yki Hytönen.
– Havet var viktigt för Volker von Bonin, det visar inte minst fotoboken Staden vid havet som var ett beställningsverk av Helsingfors stad. Men Volker hade fria händer att utforma innehållet och resultatet visar Helsingforsbor som njuter av strandliv och havets närhet.
Människor, stadsmiljöer och havsvidder hittar man på många av Volker von Bonins fotografier som nu finns nu till påseende i Villa Hagasund i Helsingfors.
Men i många av hans bilder från 50-talet spelar också idrotten en central roll, tillägger Yki Hytönen.
– Idrotten och de olympiska spelen i Helsingfors år 1952 är starkt förknippade med Volker von Bonins privatliv och kärleken till hustrun Gisela, men idrottsintresset härstammar förmodligen också från barndomen och de idrottsideal som till exempel filmregissören Leni Riefenstahl förde fram på 30-talet och som Volker von Bonin kom i kontakt med som barn.
Starkast framträder ändå von Bonins humanism, hans nyfikenhet och humor som gör att hans fotografier mer än 50 år senare känns levande, samtidigt som de påminner oss om att vissa saker består.
Visst har Helsingfors förändrats, vuxit och bytt skepnad, men förvånansvärt lik sig själv är staden fortfarande på Volker von Bonins bilder från mitten av förra seklet. Här känner sig invånarna hemma och det gjorde garanterat också den tyska fotografen som älskade Helsingfors fram till sin död år 2006.
Fotoutställningen En blick på Helsingfors på Villa Hagasund i Helsingfors pågår fram till den 25.08.2024.
