Jaktlagen i Västnyland inledde älgjakten förra helgen (14.10) men de flesta kommer att låta bli att skjuta älg under de fyra första veckosluten. Det gör man på rekommendation av Västra Nylands jaktvårdsförening dit jaktlagen hör.
Tanken är att jaga hjort och samtidigt räkna älgar för att veta hur många de är och var de rör sig. I Ingå och Snappertuna kommer jägarna att i synnerhet sikta in sig på att räkna älgar den 4 november, efter det möts man för att dela ut jaktlicenserna.
Fredrik Bäcklund är den som ansöker om jaktlicenserna inom Ingå och Snappertuna. I år har de 18 jaktlagen tilldelats 32 licenser.
Bäcklund tycker att det är bra att låta bli att jaga älg i några veckor.
– Jägarkåren har ett ansvar och om vi vill ha älgarna kvar och kunna jaga så måste vi få nedgången att svänga. Då har vi vilt som vi kan förvalta och komma på nya sätt att få stammen återställd.
Jägaren Otto von Frenckell i Fagervik i Ingå tycker också att det är nödvändigt att ta paus.
– Nu behövs is i magen och i samband med hjortjakten kan vi få en bättre helhetsbild av älgstammen.
Jaktlagen är positiva
Det är första gången man gör så här i Västnyland, säger Lennart Biström som är verksamhetsledare för Västra Nylands jaktvårdsförening.
– Vi ser en oroväckande minskning i älgstammen och försöker säkra den på det här sättet.
Enligt Biström har jaktlagen ställt sig positiva till det här.
– Man inser situationens allvar.
Vad händer om något jaktlag ändå skjuter en älg?
– Jag tror inte att det händer, men då har man kommit överens om att göra så och godkänt att man skjuter.
Kommer det att hjälpa älgstammen att jaktlagen i Västnyland låter bli att skjuta älgar under de första veckorna?
Det är klart det hjälper, säger Fredrik Bäcklund.
– En död älg blir inte flera älgar. Nedgången har pågått ett par år, det ser man i vår statistik. Vår förra räkning i Ingå och Snappertuna visade på drygt 150 älgar och året innan hade vi strax under 200 älgar på vårt område.
På Ingå och Snappertuna-området finns ungefär 3,5 älgar per tusen hektar medan jägarnas mål är att det ska finnas fem älgar per tusen hektar.
Avtryckarfingret påverkar älgstammen
Bäcklund kan inte säga hur länge sådana här åtgärder behövs innan jägarna ser en uppgång i stammen.
– Det som människan kan påverka är avtryckarfingret. Jag vet inte hur länge vi gör på samma sätt, det får vi se efter räkningen av klövdjur i mars.
Otto von Frenckell tror inte att det räcker att låta bli att skjuta enbart en gång för att höja älgstammen.
– Det är inte avskjutningen som lett till det här, utan flera andra faktorer. Men vi måste reagera för vi har inte haft så här liten stam under de femtio år jag varit i skogen.
Då licenserna delas ut i början av november så kan det leda till att vissa jaktlag inte alls skjuter älg i år, medan lag kan ta över andras licenser eftersom de har mera älg på sitt område.
Lennart Biström tror att den totala avskjutningen blir mindre än det antal licenser som är utdelade i Västnyland.
I Västnyland får jägarna fälla totalt 100 älgar, vilket är ungefär hälften mindre än tidigare.
Problemet: Det föds inte lika många kalvar som tidigare
Fredrik Bäcklund anser att den största orsaken till att älgstammen minskat beror på att det inte föds lika många kalvar som tidigare.
– Vi vet inte varför det är så och jag hoppas att Naturresursinstitutet eller någon annan kan ge ett svar så småningom.
Bäcklund räknar också upp varma försomrar som gör att det kanske inte funnits tillräckligt med vatten och föda då kalvarna är små.
– Hjortstammens uppgång korrelerar också med älgstammens nedgång, de konkurrerar antagligen om maten. Jag tror också att det skjutits för mycket på vissa områden och vargarna tar kalvar. Jag tror att det är en blandning av allt det här.
Prover tas från älgkalvar
Lennart Biström på Västra Nylands jaktvårdsförening berättar också att det kommer att skickas prover till Livsmedelsverket från de älgkalvar som fälls. Det gäller älgkalvar i Nyland, Egentliga Finland och Tavastland.
– Vi vill veta varför kalvarna är så små här på våra områden. De är i genomsnitt 20 kilo lättare än de var för 25 år sedan.
Biström hoppas att Livsmedelsverket kan ge ett svar på proverna vintern 2024.
Kommentarsmöjligheten stängs 19.10 klockan 20:30.
