Skogsbranschen är inne i en djup svacka efter några exceptionellt goda år.
Den enda skogsprodukt som fortfarande säljer exceptionellt bra är plywood, särskilt av björk.
Tidigare sålde både Ryssland och Belarus björkplywood på den europeiska marknaden. Efter västländernas sanktioner mot dessa länder efter Rysslands anfall mot Ukraina finns det inte många länder kvar som producerar plywood.
– Efterfrågan blev större än utbudet på den europeiska marknaden. Priserna steg kraftigt vilket klart har förbättrat de inhemska plywoodproducenternas lönsamhet, säger specialforskare Esa-Jussi Viitala på Naturresursinstitutet.
Då Finland inte heller mera kan importera björk från Ryssland har björkpriserna i Finland trissats upp.
Men i övrigt är marknadsläget dystert för skogsbranschen just nu. Läget förvärras av att ekonomin nu krymper i stora exportländer såsom Tyskland. Det minskar exporten ytterligare.
Viitala säger att konkurrensen dessutom har hårdnat. Nya cellulosafabriker har tagits i bruk runt om i världen.
– De nya fabrikerna ersätter delvis sådana skogsprodukter som tidigare importerades från Ryssland och Belarus. Men då Ryssland och Belarus ändå kan fortsätta sälja till Kina och Nordafrika minskar det indirekt efterfrågan på cellulosa och sågvirke från Finland.
Skogsbolagen satsar inte tillräckligt på nya typer av produkter
Ända sedan pappersproduktionen började minska i Finland för över femton år sedan har det talats om att skogsbolagen borde börja producera nya högförädlade produkter som skulle ge Finland mer inkomster och arbetskraft.
Cellulosa är en ganska enkel produkt som lätt kan framställas i stora mängder. Men tills vidare har intresset för nya produkter varit litet, och de få nya produkter som finns har ingen större ekonomisk betydelse.
Flera bolag verkar dessutom investera mer i att producera nya produkter i andra länder än i Finland såsom Tyskland och Sverige.
Esa-Jussi Viitala säger ändå att han ännu inte ser att de nuvarande ekonomiska problemen skulle få skogsbolagen att sätta fart på den utvecklingen.
– För att få samma omsättning på den nya produktionen som på dagens cellulosaproduktion borde de nya produktionslinjerna vara mycket stora. En dyr fabrik som byggs i dag används i 30 år. Under den tiden är det svårt att på något avgörande sätt lägga om produktionen i fabriken.
Chefsanalytiker Antti Viljakainen på finansbolaget Inderes är inne på samma linje och påpekar att förändringarna sker långsamt i skogsjättar som till exempel UPM och Stora Enso.
– Det tar lång tid att utveckla nya produkter inom skogsindustriföretagen. Det är osannolikt att nya produkter har en betydande roll ännu de kommande 5-10 åren.
Under de senaste åren har cellulosaframställningen dessutom varit så lönsam att det inte har sett ut som att det skulle finnas något överhängande behov att satsa på annan produktion i en sådan takt som på längre sikt kanske skulle ha varit bättre för Finland.
– Under hela 2000-talet har det tilläggsvärde som den finska skogsindustrin tillför varje huggen kubikmeter trä minskat, och jag kan inte se någon ändring under 2020-talet. Det är väldigt oroväckande, säger Esa-Jussi Viitala.
Dystra siffror för skogsjättarna UPM och Stora Enso
Både UPM och Stora Enso redovisar dystra siffror i sina respektive delårsresultat för det tredje kvartalet.
Sjunkande produktpriser och den höga inflationen drabbar skogsjättarnas resultat, konstaterar Antti Viljakainen
– Priserna på cellulosa, pappersprodukter och el har sjunkit. Samtidigt ligger tillväxten på en låg nivå, särskilt i Europa.
– Stora Enso framför drabbas framför allt av en svag efterfrågan på förpacknings- och virkesmarknaden.
Någon snabb förbättring är inte i sikte, tror Viljakainen.
– Den låga tillväxten torde bromsa efterfrågan ännu i början av nästa år. Det som är positivt är att lagren så småningom börjar vara tömda hos kunderna. Därför tror jag att 2024 resultatmässigt ändå blir ett bättre år än det här året.
Både Stora Ensos och UPM:s kurs steg flera procentenheter på Helsingforsbörsen under tisdagen, vilket tyder på att marknaden förväntade sig ännu sämre delårssiffror från skogsjättarna.
Lagren fylldes - men tömmandet har börjat
Komponentbristen och bristen på containrar under och efter coronapandemin ledde till att skogsbolagens kunder bunkrade upp med varor i stora lager. För skogsbolagen betydde det att försäljningen ökade kraftigt och bolagen gjorde rekordresultat 2021 och 2022.
– De två senaste åren har varit fullständigt exceptionella för skogsjättarna. Stimulansåtgärderna efter coronan satte fart på ekonomin vilket drev upp efterfrågan. Samtidigt var utbudet begränsat på grund av logistikproblemen på världsmarknaden, säger Viljakainen.
Nu när läget har lugnat sig har kunderna minskat på sina lager. Därför har de inte i år särskilt stora behov att beställa mera varor från den finska skogsindustrin. Det är också orsaken till att försäljningen av cellulosa, kartong, virke och papper minskar kraftigt.
I stället har pendeln svängt åt det andra hållet.
– Baksmällan är här, kunde man säga. Det nuvarande marknadsläget är inte heller normalt utan historiskt svårt.
Rättelse: Klockan 18.33 rättades faner till plywood, eftersom det här var frågan om kryssfaner.
