Västra Nylands välfärdsområde måste spara in miljoner under kommande år. När budgeten för 2024 publicerades var det många frågor som väcktes kring detaljerna.
Bland annat fick vi veta att enheter med anstaltsvård dygnet runt ska bli serviceboenden. Ett av hemmen som ska bli serviceboende är Mariahemmet i Pojo.
Om budgetförslaget godkänns så minskar antalet platser på de enheter som blir serviceboenden och intäkterna ökar i form av kundavgifter och hyror. Ändå ska de som bor på Tunahemmet i Snappertuna, Mariahemmet i Pojo och i Lehmuskartano i Kyrkslätt få bo kvar. Hur går det ihop egentligen?
På Mariahemmet i Pojo visar boendeenhetschef Pia Anttila den nyrenoverade gården med lusthus och ramper ner från altanen. Från och med årsskiftet ska Mariahemmet bli ett serviceboende. Anttila berättar att det främst är fråga om en administrativ förändring som inte kommer att påverka klienternas liv.
– Det enda som ändrar är att kostnaderna sköts på ett annat sätt, säger Anttila och förklarar att avgifterna som klienterna betalar för boendet kommer att fördelas i flera delar istället för i en klumpsumma som nu.
En konkret förändring som har gjorts för att Mariahemmet ska bli ett serviceboende är att alla nu har ett eget rum.
I januari 2022 flyttade boende på Mariahemmet tillfälligt bort eftersom huset skulle renoveras. Då var de 28 boende. Nu, i november 2023, bor det 18 klienter på Mariahemmet. Ingen har behövt flytta bort, men i takt med att klienter gått bort har man inte tagit in nya.
I ett serviceboende betalar klienten hyra för ett eget rum som de får inreda själv. Ovanpå det kommer andra avgifter. Precis som tidigare, med klumpsumman man betalat för anstaltsvård, är avgifterna högst 85 procent av klientens nettoinkomster.
Pia Anttila ser det som en positiv förändring att alla på Mariahemmet har ett eget rum och får bo i ett eget hem där de får styra och ställa som de vill.
– Nu i och med att boende har sin egen hyresbostad så kanske man som vårdanställd inte bara stiger på och tänker att ”nå nu kom jag”. Utan man knackar på, säger Anttila.
På dörrarna till rummen finns en lapp med en bild och den boendes förnamn. Många av dem som bor på Mariahemmet har svårigheter med minnet och då hjälper det om det egna rummet har en bild som berättar något personligt. En har en bild på hästar på lappen, en annan har blommor.
FPA betalar bostadsbidrag för serviceboende
Men var finns då besparingen? Det visar sig att Folkpensionsanstalten FPA kommer in med pengar.
Tuula Suominen är serviceområdesdirektör för tjänster för äldre inom Västra Nylands välfärdsområde. Hon säger att klienternas ställning inte försvagas då enheter för anstaltsvård görs till serviceboenden. Ingen ska behöva flytta och övergången till egna rum i stället för gemensamma rum görs efter hand.
– En betydande del av kostnadsvinsten kommer från att Folkpensionsanstalten ger bostadsbidrag till pensionären. Strukturen på de avgifter som kunderna betalar kommer att förändras, säger Suominen.
Om de som bor på Mariahemmet nu betalar en klumpsumma för sitt boende, ska de i framtiden betala hyra för ett eget rum och ovanpå det vårdavgifter.
Enligt Tuula Suominen blir det nya systemet ungefär 15–30 euro billigare per person per dag.
Mariabackens servicecenter ska ha både serviceboende och gemenskapsboende
Mariabackens servicecenter består av flera hus sammanbundna av annex och korridorer. I Mariahemmet finns ett eget litet kök där personalen kan fixa kvällsmat. Den varma maten lagas i Mariabackens kök och rullas in i Mariahemmet i en värmekärra eller så äter de boende i Mariabackens matsal.
Mariabacken står också inför en förändring då det ska bli ett gemenskapsboende. Här har de boende en egen bostad med eget kök. De får hemvård enligt behov. I Mariabacken bor alltså de som är i lite bättre skick.
Tuula Suominen som är serviceområdesdirektör på välfärdsområdet tycker Mariabacken och Mariahemmet kompletterar varandra väl.
– Det är bra med gemenskapsboende och serviceboende i samma hus. Om man behöver mera hjälp och ens kondition blir sämre behöver man inte flytta. Servicen rör på sig, den äldre behöver inte göra det, säger Suominen.
