– Det ger en meditativ känsla som också är ganska poetisk.
Det säger Tessa Bamberg som är blind sedan födseln. När hon ställer sig framför den svenska konstnären Cecilia Cissi Hultmans verk i punktskrift som löper längs rummets fyra väggar, läser hon flyhänt av budskapet.
Hennes fingertoppar dansar över de små punkterna som utgör alfabetet i punktskrift. Verket är en poetisk berättelse som utgår från bokstäverna i alfabetet och Tessa Bamberg läser det för den lilla skaran av åhörare som är på plats.
Omvänt perspektiv
Kia Orama, som är kurator för publikupplevelsen och utställningen O.S.A. R.S.V.P, säger att konstnären Hultman gärna jobbar med linjer, rumslighet och detaljer i konstverk. Därför kunde just hon vara en lämplig konstnär att skapa ett verk i punkskrift.
– Med det här verket vill vi ge en förstahandsupplevelse åt personer med synnedsättning. Samtidigt blir det ett omvänt perspektiv, för ofta är det personen med synnedsättning som måste gå till värden för att be om material i punktskrift eller en syntolkning, men här är det seende som får be om material i svartskrift för att verket ska öppna sig.
Pilotprojekt för tillgänglighet
Pro Artibus startade i fjol ett pilotprojekt som ska föra konsten närmare de som har svårt att se och i år har Förbundet Finlandssvenska synskadade utsett Pro Artibus och Galleri Elverket till Årets braillör.
Braillör syftar på mannen bakom punktskriften, Louis Braille. Utmärkelsen delas varje år ut till en person eller institution som bidragit till att lyfta fram punktskriften och på ett bredare plan jobbat för större tillgänglighet och inkludering för människor med nedsatt syn.
Punktskriftverket som visas på utställningen O.S.A. R.S.V.P. är en del i det paketet, men organisationen jobbar med tillgänglighet även på flera andra plan.
Tessa Bamberg, som är punktskriftsansvarig på FSS, säger att stiftelsen förtjänar att koras till braillör för sina gärningar. Trots att medvetenheten om olika grupper med särskilda behov ökar i vårt samhälle, finns det ännu inte tillräckligt med konst för synskadade. Hon jämför upplevelsen av konstverket i punktskrift med skillnaden mellan att lyssna till en ljudbok och läsa en bok själv som du håller i din hand.
Konsten ger ovärderliga upplevelser
En annan konstvän är Eivor Hafström från Pojo. Hon fick nedsatt syn i vuxen ålder, vilket var ett hårt slag för henne det första året. Hon har en synskada som brukar kallas splittrat synfält, vilket gör att hon ser en del men hon har också blinda fläckar. Just bilder hör till de saker hon har svårt att uppfatta och därför är hon mycket tacksam över att till exempel Elverket erbjuder syntolkning på utställningar.
– Konstupplevelser är väldigt viktiga för mig och jag har ett behov av att med jämna mellanrum få gå på utställningar, berättar hon.
I arbetslivet fick hon utlopp för sin kreativa ådra då hon jobbade inom småbarnspedagogiken, men då hon i dag är sjukpensionär har hon mer tid över att ta del av andras alster. Överlag ger hon Raseborg som en konsttillgänglig stad ett högt betyg, en nia på den gamla betygsskalan från fyra till tio.
Uppmuntrar till dialog och växelverkan
Utställningen O.S.A R.S.V.P som visas på Elverket fram till januari har två kuratorer. Kia Orama och Juha-Heikki Tihinen. Orama berättar att utställningen innehåller många element som inbjuder till dialog och växelverkan med besökaren – vilket ju också utställningens titel syftar till.
Utöver syntolkning, där alltså personalen berättar för en person med nedsatt syn om konstverken, är galleriet också anpassat för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Juha-Heikki Tihinen, som jobbar mycket med språket som används om konst; i forskning och kritik till exempel, berättar om ett projekt där Pro Artibus gjort den finlandssvenska nutidskonsten tillgänglig för elever i skolor i språköar i finska Finland.
– I Uleåborg märkte konstnären Bo Haglund att det i svenska skolan bara fanns porträtt på rektorer och donatorer, så han målade några elevporträtt för att bredda mångfalden, exemplifierar han.
