Antalet klienter på skyddshemmen ökar år för år. Det berättar öppenvårdshandledare Linda Stråka från föreningen Vasa mödra- och skyddshem.
Särskilt stor är ökningen inom öppenvården, där allt fler söker sig till samtalsstöd. Orsakerna till att människor tar kontakt är varierande.
– För kvinnors del kan det handla mer om fysiskt våld, men också psykiskt våld. Män drabbas mer av psykiskt våld, säger Stråka.
Förutom fysiskt och psykiskt våld kan det vara fråga om till exempel sexuellt våld, kulturellt våld eller stalking.
Ett fenomen som man har börjat tala mer om de senaste åren är ekonomiskt våld. Just nu arbetar Vasa mödra- och skyddshem med ett projekt som har som syfte att öka kunskapen om det här ämnet.
– Det kan handla om att en partner kontrollerar pengar eller på olika sätt försöker förstöra för den andra, och det kan ha väldigt allvarliga konsekvenser, säger Stråka.
Lugn period under pandemin
Under coronapandemin minskade klientströmmarna till skyddshemmen runt om i landet när folk mer eller mindre satt isolerade i sina hem.
Sedan restriktionerna släpptes har läget ändå återgått till normala, berättar Stråka.
– Det går förstås lite i vågor, men det finns hela tiden en ström av människor som tar kontakt.
Stråka berättar att skyddshemmet arbetar med människor i alla åldrar, både kvinnor och män och såväl våldsoffer som våldsutövare. Hon säger att det fanns en period under pandemin när det var väldigt stilla.
– Det berodde säkert på att många inte lämnade hemmet. Så vi var lite oroliga över vad som egentligen händer i hemmen.
Ingen lämnas i sticket
Vasa mödra- och skyddshem är en lågtröskelmottagning, och för att ta kontakt behövs ingen remiss. Stråka berättar att klienterna i allmänhet får komma på fem besök.
– Men om man behöver mera hjälp ger vi förstås mera. Vi lämnar ingen i sticket.
Hittills har man inte behövt säga nej till någon. På öppenvårdssidan kan man ibland bli tvungen att vänta, men på skyddshemssidan kan man få akut hjälp i ett krisläge.
Skulle det vara fullt i Vasa finns det skyddshem även i Karleby och Seinäjoki.
– Vi ordnar nog alltid på det sättet. Det behöver man inte fundera på, säger Stråka.
