I början var de ganska så dyra, men i takt med led-lampornas utveckling har priserna gått ner och de har blivit rätt så förmånliga.
Därför finns det i dag en uppsjö av olika led-ljus, både i lamp- och rampform, men också som paneler, som man kan pimpa sin bil med.
Men det finns en hel del regler som man måste beakta när man monterar dem. Det gäller både ljusstyrkan, antal och lampornas placering. Dessutom ska de vara EU-typgodkända.
Henrik Weiner jobbar som besiktningsman i Molpe och han försöker guida oss genom den djungel av förordningar, tillstånd och lagar som har skapats för bilarnas tilläggsbelysning.
Det magiska 100
Nästan det viktigaste, när man sätter extraljus på sin bil, är det beryktade referenstalet som inte får överstiga 100. Men ingen vi talar med tycks veta vad referenstalet refererar till. Henrik Weiner är inget undantag.
– Det vet jag faktiskt inte själv heller. Det kan vara kaffekoppar, fotsulor, vad som helst. Men 100 ska det vara. Det ändrades för några år sen. Det var tidigare 75, länge och väl, men det var jättebra att de ändrade det till 100. Det fanns nämligen då redan bra utbud på extralampor men lätt hamnade de 5 över referenstalet och då var det kört.
Vi tog reda på referenstalets innebörd och hittade det här:
Referenstalet anger hur långt och hur starkt ett extraljus och helljus lyser. Ju högre referenstal en lampa har, desto längre och kraftfullare ljus levererar den. Referenstalet finns angivet för alla E-godkända extraljus och är tryckt i lampans glas
Källa: Motormagasinet
Referenstalet kan vara olika i olika länder. Det vet de som har importerat en bil från Sverige med en mängd extralampor på som de var tvungna att skruva bort när bilen importbesiktades i Finland.
I Sverige finns det nämligen ett nationellt undantag från detta, vilket tillåter dem att gå över det sammanlagda referensvärdet på 100. Det är alltså möjligt att montera ett obegränsat antal extraljus på fordon i Sverige.
Men så är alltså inte fallet i Finland där 100 är trollnumret.
Man hittar alltså de enskilda lampornas referenstal på lampans glas. Om man tittar noga på glaset finns där många olika siffror. De viktiga för gemene man är E-siffran som visar att lampan är godkänd inom EU.
Ibland hittar man en äldre CE-märkning som i och för sig också gäller. Men den kan förväxlas med en annan CE-märkning där C och E finns närmare varandra. Det betyder China Export och betyder alltså inte att lampan är godkänd om inte ett E-märke (eller äldre europeiskt CE-märke) finns med.
Referenstalet finns mestadels ensamt på glaset utan några andra tal direkt före och efter. 20 eller 25 är vanliga referenstal för bilens egna helljus. Gånger två, eftersom du har en lampa till vänster och en till höger.
Var och hur och hur många?
Få man har hur många lampor som helst så länge de inte överskrider referenstalet 100?
– Nej. Du får ha tre extralampor eller -ramper. Men använder du ramper så får de vara max 80 centimeter breda. Lamporna ska också ha samma längd och de ska monteras i en vertikal eller horisontal linje.
Extraljusen får inte heller lysa i en annan färg än vit. Det förekommer också att bilar kommer till besiktningen med bortkopplade led-ramper. Det är ingen god idé, tycker Weiner.
– Ett problem är att monteringsplattan är kvar och plåten sticker ut från bilen. Då är bilen egentligen underkänd. Inte på grund av att lampan är bortplockade, utan för att de sticker ut och det är farligt om du kör på en fotgängare. Då är det bättre att ha en lampa som inte är godkänd, för det får du bara en reparationsanmodan, medan de andra är underkända och du måste besikta bilen på nytt.
Kollar polisen lamporna?
– Ja, det brukar de nog göra. De håller nog ögat på dem, det gör de när de utför en teknisk kontroll på bilen. Jag vet det eftersom de måste sedan komma på en eftergranskning hit till mig.
Problem också med varselljusen
Förr hade man i stort sett tre olika ljus på bilen: helljus, halvljus och parkeringsljus. Och på nyare bilar finns det också ett så kallat varselljus.
Varselljuset är ett slags färdljus som utvecklades för länder där det inte, som i Finland, är obligatoriskt att ha halvljus på när man kör på ljusa dagen. Och det är det där varselljuset som kan vålla problem när man använder det i finska förhållanden.
Niklas Gullfors är kontaktchef på Trafikskyddet i Vasa och han vet vad det vanligaste problemet är.
– I dagens läge ser man väldigt många bilister som inte har på de bakre lamporna. Enligt Trafikskyddets undersökning har en tredjedel av bilisterna varit med om en farlig situation där orsaken har varit mörka baklampor.
Vad beror det på?
– Det beror på okunskap. Jag tror inte att bilisterna medvetet kör med mörka baklampor i trafiken. Eftersom det i många länder bara är obligatoriskt att ha ljus på när det är mörkt har de multinationella biltillverkarna konstruerat varselljuset så att man ändå dagtid i dessa länder ska ha möjlighet att uppfatta en bil som är i rörelse. Men det betyder inte att de bakre lamporna lyser alls.
Hur vet man om de bakre ljusen lyser eller inte när man har varselljuset på?
– Här är det stora skillnader på bilmärken och hur pass känsliga sensorerna är när man har en autofunktion för billjusen. Till exempel reagerar inte alla sensorer vid körning i regn och tänder på halvljuset eller färdljuset, som det ska vara.
Så det är bra att kolla de olika ljusfunktionerna när man sätter sig bakom ratten i en bil man inte har kört tidigare?
– Grundidén är denna: Läs instruktionsboken. Sedan kan man också be en expert om hjälp som förklarar, berättar, visar. Man kan också själv testa sig fram och gå runt bilen. Om man inte orkar stiga ut ur bilen då kan man till exempel parkera vid ett skyltfönster och använda det som en spegel.
Finns parkeringsljuset alls kvar?
– De finns fortfarande. Man har utvecklat varselljusen också för klimatets skull. Varselljusen drar betydligt mindre el. Men varselljusen är alltså inte parkeringsljus.
Uppdaterad 27.11.2023 kl 11:00: I artikeln påstods felaktigt att extraljus inte får monteras på bilens tak. Extraljus får monteras på taket så länge de inte orsakar reflexer i bilens kaross eller glas som kan störa föraren. Det totala referenstalet får heller inte överstiga 100.
