Riksdagen väntas inom kort ta ställning till ett avtal om ingående försvarssamarbete med USA.
Förhandlingarna med USA är klara, men ska ännu godkännas politiskt.
Avtalet ska ge USA tillgång till militärbaser i Finland. Amerikanerna får möjlighet att lagra vapen och ammunition i Finland och dessutom ska troligen amerikanska soldater lyda under USA:s lagar när de är här.
Möjligheten till amerikanska kärnvapen på finsk mark är en gråzon.
Detaljerna i avtalet – och till exempel namnet på militärbaserna – blir offentliga först när det godkänts av såväl Finlands som USA:s regeringar.
Ett liknande avtal sluts även med Sverige, medan Norge redan har ett avtal.
Tyst om risker med avtalet
Den politiska enigheten om DCA-avtalet är stor. De flesta partier anser att Finland behöver avtalet som beskrivs som en naturlig följd av Finlands Natomedlemskap. En allmän bedömning är att det behövs för att USA i praktiken ska kunna ge Finland säkerhetsgarantier.
Bland de som helt motsätter sig avtalet finns närmast ett antal fredsorganisationer.
I en presidentvalsdebatt nyligen ansåg samtliga kandidater att avtalet är nödvändigt. Den enda som lyfte ett varningens finger var Li Andersson (VF) som ansåg att det finns risker med att göra sig alltför beroende av USA som kan stå inför ett maktskifte.
Specifika delar av avtalet har ändå fått allvarlig kritik. Till exempel har den framstående emeritusprofessorn i internationell rätt, Martti Koskenniemi, i Helsingin Sanomat påpekat riskerna med att låta amerikanska soldater lyda under amerikansk lag när de befinner sig i Finland.
Samma kritik finns enligt Svenska Yles uppgifter också inom oppositionen. Partierna har ändå avhållit sig från en offentlig diskussion innan avtalet offentliggörs.
”Finländarna ska veta vad de ger sig in i”
Avtalet är alltså ingen hemlighet. Men till skillnad från då Natomedlemskapet avgjordes har fördelar och risker inte diskuterats särskilt ingående – framför allt inte på politisk nivå.
Det konstaterar fredsforskaren Tarja Cronberg, som är verksam vid Alexanderinstitutet och fredsforskningsinstitutet Sipri.
– Finland ger i princip bort en del av sin självständighet, men det förs ingen diskussion om vad det betyder. I en demokrati måste man helt enkelt ha en debatt när man fattar sådana här viktiga beslut, säger Cronberg.
– Finländarna ska veta vad de ger sig in i. Om det finns en politisk vilja och en majoritet för avtalet blir det av. Men man ska inte sluta den här typen av avtal i hemlighet.
Avtalet går i många avseenden längre än Natomedlemskapet och eftersom Finland ger upp en så stor del av sin suveränitet måste det troligen godkännas av en kvalificerad majoritet i riksdagen.
Cronberg vill inte ta ställning till om avtalet är nödvändigt för Finlands försvar. Men hon påpekar att det inte är en oundviklig följd av Natomedlemskapet i sig.
– Det här är ett individuellt avtal mellan USA och Finland. Och jag tror att den finska regeringen och den amerikanska regeringen vill föra förhandlingarna utan inblandning.
Frågan om kärnvapen en gråzon
Enligt Cronberg kan det vara för sent att diskutera detaljer i avtalet när riksdagen väl får ta ställning till den slutliga texten.
Hon lyfter särskilt fram riskerna för framtida människorättskränkningar och kärnvapen på finländsk mark.
– Det som är viktigt för mig är att vi inte får in kärnvapen i Finland. Och i princip kan det hända utan att vi vet om det. Enligt avtalet ska Finland inte ha rätt att blanda sig i vad som händer på vissa områden.
Norge krävde i ett motsvarande avtal med USA undantag för kärnvapen, men Finland har inte enligt uppgifter i offentligheten ställt samma krav.
Enligt finländsk lag är kärnvapen förbjudna här, så frågan är en gråzon. Enligt till exempel president Sauli Niinistö finns det inga planer på att placera kärnvapen i Finland.
Bevis på tortyr vid amerikanska militärbaser
En annan gråzon är vad som händer om amerikanska soldater begår brott i Finland.
Utgångspunkten är att de lyder under amerikansk lag, men Finland har yrkat på möjligheten att lagföra till exempel allvarliga brott som riktar sig mot finländare.
De amerikanska baserna i Finland blir ingen isolerad företeelse utan en del av USA:s militära supermakt.
USA har 750 liknande militärbaser runt om i världen. Cronberg påpekar att det finns gott om bevis för att människorättskränkningar har skett vid en del av dem.
– Vi vet att det har förekommit tortyr i vissa länder, där man flugit in människor som förhörts på militärbaser. Det har man inte nödvändigtvis full kontroll över.
