Fem dagar i veckan studerar en grupp på cirka 60 nyanlända svenska på Norrvalla folkhögskola i Vörå.
Drygt hälften av dem är flyktingar från Ukraina. Och resultaten är goda, nästan över förväntan.
– Alla lär sig förr eller senare, säger verksamhetskoordinator Camilla Staffans som ibland hoppar in som språklärare.
”Vi skrattar mycket, vi gråter mycket”
Kunskaper i svenska är enligt henne nyckeln till en lyckad integrering i norra svenska Österbotten.
– Om de bor i Vörå, Korsholm eller Nykarleby behövs svenskan för att få jobb.
Kollegan Päivi Siljamäki med lång erfarenhet av språkundervisning är mäkta imponerad av ukrainarnas studiemotivation.
– De är alla otroligt motiverade, utbrister Siljamäki efter lektionen.
Samtidigt är det ingen ordinär studiesituation som råder. Praktiskt taget alla har endera gått igenom traumatiska upplevelser, eller har nära och kära i krigets Ukraina.
– Det märks, intygar Päivi Siljamäki. Vi skrattar mycket, vi gråter mycket, vi visar känslor.
Hon menar att den öppna kommunikationen är viktig eftersom studerandena i pressade lägen känner sig tillräckligt trygga att berätta för lärarna om de fått hemska nyheter hemifrån.
– Vi ska kunna möta dem som medmänniskor och vara närvarande.
Päivi Siljamäki lever som hon lär. I ett skede tar känslorna överhand när en av de nyanlända visar upp bilden på sin son hemma i Ukraina. Päivi kramar om Kateryna Lalo, säger några tröstande ord och en stund senare fortsätter man med vardagsrutinerna.
I Vörå och Oravais har arbetsplatserna gärna tagit emot de studerande
Dit hör bland annat flera timmar motion varje vecka. Nu på vintern spelas det fotboll i ena halvan av gymnastiksalen. På den andra sidan pågår gymnastik under sakkunnig ledning.
– Det är en viktig del av integrationsprocessen, berättar Anna Pensar-Kuivamäki, som är rektor för Norrvalla folkhögskola och idrottsinstitut.
Tanken är att motionen vid sidan av det rent fysiska ska bidra till att flyktingarna träffar andra studerande och på det sättet få en chans att utveckla den sociala kompetensen och språkfärdigheterna.
Just nu finns det tre olika grupper på Norrvalla. De som kommit senast och precis inlett studierna i svenska hör till Startarenan, de som har hunnit litet längre hör till Språkarenan och så finns det ännu Yrkesarenan för de längst hunna.
De som kommit längst – alltså Yrkesarenan – har nyligen varit ute på en tre veckors praktikperiod.
– Här i Vörå och Oravais har arbetsplatserna ställt upp och gärna tagit emot våra studerande, säger en nöjd Pensar-Kuivamäki.
Med tanke på framtiden är den här biten väldigt viktig.
– Många av ukrainarna har uttryckt en stark önskan om att slå rot här i nejden.
”Om mina barn mår bra här, så stannar vi här”
En av dem är 42-åriga Oksana Demchenko, som kommer från staden Irpin, ca 20 kilometer norr om huvudstaden Kiev.
– Jag studerar svenska eftersom jag vill bo och arbeta i Finland i framtiden, säger Oksana på en blandning av svenska och engelska.
Hon har studerat svenska i bara fyra månader, men kan redan formulera enkla meningar på det nya språket. Hennes barn går också i skola på svenska.
Tvåbarnsmamman Yuliia Datsenko har bott i Oravais i Vörå litet längre, kring två år.
– Jag pratar litet och förstår litet, men det är väldigt svårt, tycker Yuliia och brister ut i skratt.
Hon säger att framtidens boningsort helt och hållet beror på barnen.
– Kriget i Ukraina tar inte slut ännu. Om mina barn mår bra här, så stannar vi här. Om de mår bra i Afrika, far vi till Afrika. Eller USA. Allt utgår från barnens behov.
Ett orosmoln ligger över verksamheten - finansieringen är inte tryggad
Av de ukrainska flyktingarna i Finland har cirka 14 000 ansökt om en hemkommun någonstans i landet. I Österbotten och Mellersta Österbotten rör det sig om knappt 1 000.
Mats Hägglund som är VD för Österbottens Migrationscenter i Vörå (tidigare känd som flyktingförläggningen i Oravais) säger att det inte finns exakta siffror över hur många som fått utbildning och jobb. Men hans känsla är att procenten är hög.
En förklaring till det stora intresset att söka sig till Österbotten är att ukrainarna har en relativt lång historia av arbetskraftsinvandring till Österbotten. Det i kombination med en effektiv utbildning på Språkakademin i Norrvalla gör att integrationen är lyckad.
Enligt Mats Hägglund – med flera decenniers erfarenhet av flyktingarbete – så är ukrainarna en av de största grupperna som integrerats mest och bäst på just svenska.
Det hoppas rektorn för Norrvalla folkhögskola – som upprätthålls av Folkhälsan Utbildnings Ab – ska fortsätta i framtiden.
Men ett orosmoln ligger över verksamheten - finansieringen är inte tryggad.
– Redan i samband med regeringsförhandlingarna aviserades det om nedskärningar i statsandelarna för den fria bildningen, det orosmolnet finns kvar, säger Anna Pensar-Kuivamäki.
