Nyligen lämnades ett medborgarinitiativ med över 50 000 underskrifter in till riksdagen som vill föra in djurrättigheter i den finländska grundlagen.
Birgitta Wahlberg, ordförande för Finlands djurrättsjurister och universitetslektor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, är en av drivkrafterna bakom förslaget och var med då det överräcktes till riksdagen i december, efter flera år av förberedelser.
Själv är hon överraskad av det positiva mottagandet som medborgarinitiativet har fått.
– Det har slagit mig med häpnad. Det här sänder en stark signal till våra riksdagsledamöter om att detta är något som de ska ta på allvar.
Behövs en mer respektfull samlevnad mellan människor och andra djur
Vi sitter hemma hos Wahlberg som för dagen agerar hundvakt till tiken Wilma som tillhör en av hennes kollegor. Med förslaget så vill hon se till att alla djur, inte bara husdjur utan också produktionsdjur skulle få ett rättsligt skydd på samma författningsnivå som de mänskliga rättigheterna.
– Det skulle över tid leda till att vi som ett samhälle bättre skulle ta i beaktande djuren i sådana situationer där människans och djurens intressen är i konflikt med varandra.
– På det viset formas samhället mot en mer respektfull och mindre exploaterande samlevnad mellan människor och andra djur.
Enligt Wahlberg så skyddar den nuvarande lagstiftningen inte djuren tillräckligt väl. Mänskliga rättigheter går över skyddet av djur, och vi har legaliserat och systematiserat exploateringen av djur utan att ifrågasätta nyttjandet av djur för människans intressen, säger hon.
”Är nödvändigt att slakta eller förädla de djur som vi kallar för produktionsdjur?”
Wahlberg är noga med att poängtera att förslaget inte är ute efter att förbjuda. Det enda som uttryckligen förbjuds är sådan förädling som är skadlig för djuret eller dess avkomma, som exempelvis utförts på hundar och katter genom historien för att framhäva vissa utseendemässiga drag.
Men hur ser hon på vilka konsekvenser införandet av djurrättigheter på grundlagsnivå kunde få för exempelvis köttindustrin?
– En väldigt viktig del av förslaget är inskrivningen av nödvändighetsprincipen, som bland annat innebär att vi måste ta i beaktande att djur också har rätt till liv.
– Det här tvingar oss att tänka ifall det verkligen är nödvändigt att slakta eller förädla de djur som vi kallar för produktionsdjur, exempelvis nötkreatur, grisar och fjäderfä.
Vi måste också ställa oss frågan i hurdana mängder det skulle vara nödvändigt att använda djur över huvud taget, och i sådana fall – bedömt från djurens perspektiv – under vilka förhållanden, fortsätter Wahlberg.
Det här skulle kunna leda till att antalet djur vi använder i livsmedelsproduktionen reduceras avsevärt. Wahlbergs personliga förhoppning är att användningen av djur i livsmedelsproduktionen över tid fasas ut helt och hållet.
Finland kan bli ett föregångsland i kampen för djurs rättigheter
Ifall förslaget går hela vägen och skrivs in i grundlagen så skulle Finland bli ett föregångsland i kampen för djurs rättigheter.
Det finns redan en handfull länder som på ett eller annat sätt nämner djur i sina grundlagar, berättar Wahlberg.
– Tyvärr så är alla de bestämmelser som nu existerar inskrivna på ett sådant sätt att de har haft väldigt liten betydelse i praktiken.
– Därför har vi utformat vårt förslag som en rättighetskatalog på ett liknande sätt som de mänskliga rättigheterna, som på så sätt ska kunna ha en riktig inverkan.
Wahlberg menar att kampen för djurs rättigheter inte bara handlar om våra egna liv och de djur som vi just nu delar planeten med, utan också om att skapa en bättre värld för kommande generationer.
– Nu är det dags att försöka höja nivån av empati och respektfull samlevnad, och använda alla våra resurser för att lägga ner det här exploaterande beteendet. Om inte nu så när? påpekar Wahlberg.
”Nuvarande lagstiftningen reglerar enbart användandet av djur”
Följande steg är att förslaget tas upp i plenum i en remissdebatt så att riksdagsledamöterna kan ge sina uttalanden för utskottsbehandlingen, som troligen kommer att ske i grundlagsutskottet, siar Wahlberg. Sedan ska experter höras.
– Det som vi önskar är att grundlagsutskottet skulle komma med ett positivt betänkade som skulle säga att nästa gång grundlagen öppnas så är det här en av sakerna som ska utredas, och förhoppningsvis skrivas in.
Vid årsskiftet träder också en ny djurvälfärdslag i kraft som förtydligar att olika myndigheter ska anmäla till djurskyddet ifall de i sitt jobb upptäcker djur som behöver hjälp, vilket de tidigare har kunnat låta bli.
– Den nuvarande djurskyddslagstiftningen baserar sig på något vi inom djurrätten kallar för ett välfärdsparadigm, vilket innebär att man i lagstiftningen inte ifrågasätter användandet av djur, utan man reglerar den, säger Wahlberg.
Wahlberg menar att lagens syfte är gott, men att verkligenheten samtidigt är den att vi nyttjar och dödar djur mer än någonsin under vår gemensamma historia.
– Så något i lagstiftningen fungerar inte.
Enligt Wahlberg behövs de grundläggande rättigheterna för att stärka djurens rättsliga position i förhållande till människan, för i annat fall så förblir all annan lagstiftning så tandlös att den har ytterst liten betydelse för djuren.
– Min tro på att den nya lagen om djurs välfärd skulle ändra djurens verklighet på ett fundamentalt sätt är nog minimal. Det är som att bygga ett hus, man behöver en solid och stark grund att bygga på, vilket vi inte har i nuläget.
