Det stora tolkbehovet vid östgränsen har lett till en svacka i tillgången till arabiska tolkar vid Migrationsverket. De som har tagit sig till Finland från Ryssland i höst har främst kommit från länder som Irak, Jemen och Syrien.
– För närvarande har vi behov särskilt av arabiska och somaliska tolkar. I början av året blir tolkarna fler och tillgången förbättras, skriver Heli Hirvonen vid asylenheten till Svenska Yle per epost.
Myndigheten har förhandlat med befintliga leverantörer av tolkningstjänster för att öka antalet tolkar.
I praktiken har tolkbristen lett till dröjsmål i myndigheternas planerade expressbehandling av asylansökningar relaterade till östgränsen. Det uppgav Migrationsverkets chef Antti Lehtinen till Helsingin Sanomat tidigare i december.
Behovet för myndigheter att behärska arabiska har också blivit tydligt då arabiskspråkiga grupper i sociala medier spridit information om skjutsar hit.
Stort intresse för arabiska men små resurser
Vid Helsingfors universitet är det bara några tiotal studerande som har chans att studera arabiska varje år. Fåtalet kurser som erbjuds ger insyn i språk och kultur men inte färdigheter för att jobba till exempel som tolk eller översättare.
Det finns intresse men resurserna är begränsade, säger Hany S. Mansour, som ansvarar för samtlig undervisning i arabiska vid universitetet.
– Många vid östgränsen behöver hjälp med att överskrida kommunikationshinder. De kanske inte kan tillräckligt mycket engelska och behöver hjälp av någon som kan deras språk. Vi behöver fler kvalificerade människor som kan hjälpa dem, säger Mansour.
Arabiska är ett av världens största språk och talas av en växande minoritet också i Finland. Språkhinder uppstår inte bara vid gränsen. Hinder kan uppstå också trots tillgång till tolk.
Det beror på att språket har många dialekter och då tolkningsjobbet ofta sker med hjälp av telefonkontakt, sker missförstånd.
En del av arbetet med att stärka kunnandet i arabiska är att satsa på spårkundervisningen för de barn som lär sig arabiska som modersmål.
– Jag tycker inte det är lämpligt att undervisa barn med arabiska som modersmål här enligt samma undervisningsplan som i Saudiarabien. Det behövs en plan som kopplar ihop dem med deras egen kulturella bakgrund, men som är föränkrad i Finland, säger Mansour.
Som arabisklärare försöker han göra vad han kan för att förstärka spårkkunanndet. Bland annat sporrar han blyga finländska elever att våga tala arabiska utan rädsla för fel.
– För att lära sig språket behöver man tålamod, man måste öva mycket och investera tid. Om eleverna satsade mera tid och det fanns mera resurser för undervisning och material så att de kunde nå målsättningar snabbt, så kunde vi ha fler kvalificerade experter i arabiska, säger Mansour.
Gränsbevakningen får hjälp av EU-myndigheten Frontex
Det går att erhålla tolk- och översättarbehörighet i Finland vid ykreshögskolan Diakonia.
Vid Gränsbevakningsväsendets avdelning för internationellt samarbete svarar man per epost att man klarar av läget vid östgränsen bland annat tack vare extra resurser av EU-myndigheten Frontex.
Av Frontex tjänstemän jobbar en del vid östgränsen med att intervjua asylsökande och har en tolk som arbetspar.
”Också i dessa fall har Frontex ordnat tolkningen så att Frontex genom sina egna avtal levererar tjänsten via distanskontakt från operationer som pågår på andra ställen vid Europas yttre gränser,” skriver Gränsbevakningen.
Vid Migrationsverket gör man kring 4 000 asylintervjuer varje år.
Tolken kan befinna sig nästan var som helst i Finland då asylintervjun förverkligas på distans. Hen bör ändå befinna sig i Migris lokaler, medan kunden kan vara någon annanstans i landet.
Migri utbildar själv tolkar och samarbetar med Diakonia, som för sin del skapar material för att utbilda och testa tolkar.
– Vi anser att utbildningen av tolkar är extra viktig och målet är att producera smidigare och mera jämlika intervjuer för asylsökande oberoende av ursprungsland och språket som tolkas, skriver Hirvonen.
