I dag är 38 procent av finländarna redo att godkänna transport av kärnvapen på finsk mark. I juni låg siffran på 27 procent.
Men endast 20 procent av finländarna kan tänka sig en permanent placering av kärnvapen på finländskt territorium. Det är ändå en större andel än i juni i år, då siffran låg på 14 procent.
Siffrorna framkommer i en färsk enkätundersökning som genomförts inom ramen för Natopoll-projektetet, ett forskningssamarbete mellan Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.
– Enkätsvaren visar att finländarna förhåller sig lite mer positivt till kärnvapen än tidigare. Det kan bero på att man är mer medveten om att Finland som fullvärdig Natomedlem måste ta ställning till Natos kärnvapenpolicy, säger Albert Weckman, som har medverkat i Natopoll-projektet och forskar i säkerhetspolitiska attityder vid Åbo Akademi.
Enkätundersökningen genomfördes av Taloustutkimus i november 2023 och i den deltog 2 038 finländare. Natopoll gjorde en liknande undersökning i juni i år.
Stödet för Natomedlemskapet överlag är alltjämnt starkt, över åttio procent av finländarna stöder ett medlemskap.
Helst inga kärnvapen – men vi vill vara med och fatta besluten
Över sjuttio procent anser att Finland bör ha en aktiv roll när Natos kärnvapenpolicy utformas.
– Samtidigt som många har svårt med tanken om kärnvapen på finskt territorium så verkar allt fler acceptera att kärnvapen och Nato hör ihop. Det kan förklara att så många tycker att Finland ska ha en aktiv roll vid förhandlingsbordet när Nato beslutar om sin kärnvapenpolicy, säger Weckman.
Den avskräckande effekt som kärnvapen har utgör fortfarande en grundbult i Natos kollektiva försvar. Till Natos gemensamma försvar hör också principen om att ett angrepp mot ett medlemsland uppfattas som ett angrepp på dem alla.
En klar majoritet av finländarna, 83 procent, anser att Finland bör skicka militär hjälp i form av vapen, utrustning och materiel för att stödja ett annat medlemsland som utsatts för ett angrepp.
– Det här är en fråga som kan bli mycket aktuell i en nära framtid, ifall ett Natoland direkt skulle dras in i kriget i Ukraina eller bli utsatt för ett väpnat angrepp.
Var tredje finländare vill upphäva Ålands demilitarisering
När det gäller Ålands demilitarisering går åsikterna isär. I dag tycker 48 procent av finländarna att demilitariseringen bör upphävas, vilket är mindre än i juni då siffran var 58 procent.
Drygt var tredje finländare tycker att demilitariseringen bör bevaras. Nästan var femte finländare har svårt att ange en åsikt i frågan.
– Ålandsfrågan har varit mycket på tapeten och i dag är fler finländare medvetna om Ålands stora militärstrategiska betydelse i Östersjöregionen, säger Albert Weckman.
I samband med en utredning kom Utrikesministeriets tjänstemän fram till att Ålands demilitarisering borde bevaras, kunde Yle rapportera i oktober.
Rika och borgerliga finländare mest positiva till Nato
Stödet för Natomedlemskapet är stort i alla inkomstklasser. Men höga inkomster verkar gå hand i hand med ett starkare stöd för Nato och vice versa.
Bland dem som tjänar 80 000–90 000 euro i året stöder 88 procent ett Natomedlemskap, medan stödet är 74 procent bland personer som tjänar 10 000–20 000 euro i året.
Partillhörigheten påverkar också attityderna.
De starkaste Natoanhängarna finns inom Samlingspartiets, Svenska folkpartiets, Centerns och Socialdemokraternas anhängare där mer än 90 procent stöder ett Natomedlemskap. Bland De Grönas anhängare ligger stödet på 87 procent.
58 procent av Vänsterförbudets anhängare stöder ett medlemskap i Nato, medan siffran är 74 procent bland Kristdemokrater och 76 procent hos Sannfinländarna.
Siffrorna har inte ändrats nämnvärt jämfört med undersökningen som gjordes i juni 2023.
