En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Yles valkompass visar hur kandidaterna i presidentvalet skiljer sig från varandra. Vi har tittat närmare på några centrala frågor.
Alexander Stubb välkomnar Natotrupper
Presidentkandidaternas åsikter går isär när det gäller utländska trupper i Finland.
Alexander Stubb (Saml) välkomnar Natos trupper, även om han inte tror att det blir aktuellt med stora mängder trupper. Olli Rehn (obunden, C) anser att Finland aktivt ska försöka få Nato att placera olika ledningsstrukturer i Finland.
Bland annat Pekka Haavisto (obunden, Gröna) och Jussi Halla-aho (Sannf) ser inget behov av utländska trupper. Halla-aho lyfter istället fram satsningar på infrastruktur för att Finland snabbt ska kunna ta emot hjälp.
Li Andersson (VF) är den enda som klart motsätter sig Natotrupper.
I sin motivering skriver Andersson att Finland ska säga nej till trupper, Natobaser och kärnvapen eftersom ”Finlands medlemskap i Nato måste vara defensivt”.
Jussi Halla-aho: Ålands demilitarisering kan vara lockande för Ryssland
De flesta av kandidaterna betonar att det inte är så enkelt att slopa Ålands demilitarisering, som bygger på internationell rätt.
Pekka Haavisto anser att ålänningarna måste involveras i frågor som berör Åland.
Li Andersson betonar att det är viktigt att upprätthålla en regelbaserad värld, och det betyder att Finland inte ensidigt drar sig ur internationella fördrag.
Jussi Halla-aho anser i sin tur att demilitariseringen kan vara lockande för ryska aktioner.
Svårt att utesluta Ryssland ur FN:s säkerhetsråd
FN:s säkerhetsråd har mycket makt och kan bland annat besluta om militära interventioner. Ryssland har vetorätt och kan på egen hand stoppa alla beslut som landet ogillar.
Frågan delar de kvinnliga och manliga kandidaterna i olika läger.
Alexander Stubb skriver att ett land som genomför ett folkmord inte borde ha en plats i säkerhetsrådet. De flesta som vill kicka ut Ryssland betonar ändå att det i praktiken är så gott som omöjligt.
Sari Essayah (KD) skriver att säkerhetsrådet borde reformeras, men i en tid då parterna kan komma överens.
Är klimatpolitiken en möjlighet eller en börda?
”Finland är ett litet land och behöver inte låtsas som någonting annat”, skriver Jussi Halla-aho som kommentar på frågan om Finlands president ska ta en ledande roll i internationell klimatpolitik.
Sari Essayah anser att utrikespolitiken främst borde fokusera på att främja finländarnas välbefinnande.
”För att nå klimatmålen behövs bland annat lösningar inom industrin och den offentliga sektorns möjligheter att styra över den är begränsad”, skriver Sari Essayah.
De övriga kandidaterna anser att klimatpolitiken ska vara en del av utrikespolitiken.
Pekka Haavisto anser att klimatdiplomati gynnar Finlands ekonomiska och nationella intressen.
Jutta Urpilainen (SDP) skriver i sin tur att Finland har ett globalt ansvar när det gäller klimatet.
Flera kandidater vill ändra på lagen om kärnvapen
Kandidaterna är delade i två läger när det gäller kärnvapen i Finland.
Alexander Stubb vill inte utesluta någon del av Natos förebyggande skydd, vilket inkluderar kärnvapenavskräckning.
”Transport via Finland är ändå inte samma sak som permanent förvaring”, skriver Stubb.
De som vill tillåta kärnvapen ser det ändå som osannolikt att några sådana kommer att förvaras i Finland.
Kärnvapen i Finland är förbjudna enligt lag. Flera av kandidaterna ser inget behov av att ändra på den lagen.
”Som ett nytt medlemsland ska Finland gå fram försiktigt och eftertänksamt i kärnvapenfrågan”, skriver Olli Rehn.
Kandidaterna vill benåda brottslingar av olika orsaker
Största delen av kandidaterna vill behålla presidentens rätt att benåda enskilda brottslingar. Flera kandidater betonar ändå att de vill fortsätta med en stram linje.
Jussi Halla-aho anser att systemet försvarar sin plats.
”Rätten att benåda brottslingar ger en möjlighet att beakta nyansskillnader som berör olika brott”, skriver Halla-aho.
Halla-ahos motivering handlar om själva brottets natur. Jutta Urpilainen argumenterar för att en fånges personliga situation, till exempel hälsoläget, kan motivera rätten att benåda någon.
Pekka Haavisto och Li Andersson vill slopa rätten att benåda brottslingar. Båda två ser systemet som en historisk kvarleva.
Omtvistade kandidater vill minska motsättningar på eget sätt
Alla kandidater anser att presidentens uppgift är att minska motsättningarna mellan olika grupper. Flera av dem lyfter fram presidenten som en person som förenar folk.
Li Andersson (VF) och Jussi Halla-aho (Sannf), två av kandidaterna som kanske splittrar åsikterna mest, anser att presidenterna ska förhindra motsättningar.
De flesta kandidaterna försöker profilera sig nära den politiska mitten för att locka en bred skara väljare. Men Andersson har klart hållit sig på vänsterkanten och det syns också i hennes motivering:
”Betydelsen av att tillgodose människors grundläggande behov i vardagen, betoningen av jämlikhet och icke-diskriminering är till exempel sådana teman som främjar social stabilitet som presidenten kan tala för”, skriver Andersson.
Halla-aho har under sin politiska karriär jobbat för att flytta gränsen för vad som är accepterat att säga och det syns också i hans svar.
”Presidentens roll är att påminna medborgarna om att det inte finns några farliga politiska åsikter eller målsättningar. Det enda som är farligt är att ifrågasätta den andra partens rätt till sina åsikter och möjligheter att driva frågan med demokratiska medel”, skriver Halla-aho.
”Nasima Razmyar kan inte bli president”
Största delen av kandidaterna gillar det nuvarande kravet på att presidenten ska vara född i Finland, bland annat med hänvisning till traditionen. Enligt Alexander Stubb är presidenten en nationell institution och därför ser han inget behov av att ändra kravet.
Pekka Haavisto anser däremot inte att lämpligheten för uppdraget avgörs av var personen är född.
”Enligt dagens lag kan exempelvis Ben Zyskowicz (Saml) eller Nasima Razmyar (SDP) inte vara presidentkandidater”, skriver Haavisto.
