Psykiska symtom och självskadebeteende ökar bland unga. Det nya projektet Ulos Epätoivosta (på svenska ungefär ”Bort från hopplösheten”) vill förbättra förståelsen för hur ungdomars självmordsbeteende, överdoser och grovt våld kan förebyggas mer effektivt. Projektet leds av Institutet för hälsa och välfärd, och kommer att pågå under de kommande tre åren.
En del av projektet går ut på att analysera chattdiskussioner från stödchatten Sekasin, där unga människor anonymt kan chatta med utbildade frivilligarbetare.
Chatten erbjuder samtalsstöd med låg tröskel, och år 2022 hade över 32 000 personer sökt sig till den.
Tillgängligheten på nätet gör chatten till ett lockande alternativ för unga människor som lider av mentala problem eller går genom svåra livssituationer. Också det faktum att man är anonym i chattkonversationerna bidrar till att användarna känner sig bekväma att tala öppet, säger Alix Helfer, forskare vid Ungdomsforskningssällskapet.
– Anonymiteten gör det möjligt för unga att öppna upp frågor som de kanske annars skulle skämmas för att ta upp, eller inte skulle våga tala om i ett möte med vårdpersonal. Det kan till exempel handla om illegal rusmedelsanvändning eller andra psykiska utmaningar, säger Helfer.
Chatten har många användare – men bara 1 av 5 får svar
Sekasin-chatten drivs genom samarbete mellan Mieli Psykisk Hälsa Finland rf, Finlands Röda Kors, Settlementförbundet och SOS Barnbyar. Enligt Helfer kännetecknas chatten av en stödjande anda.
Många som går i terapi använder sig till exempel av samtalsstödet från Sekasin-chatten mellan terapisessionerna.
– Föregående år var det rekordmånga diskussioner. Det tyder på att det här är en väldigt viktig tjänst för unga, säger Helfer.
Trots det stora behovet räcker inte resurserna till för att svara på alla frågor i chatten.
Fyra av fem kontaktförsök förblir obesvarade. Det finns alltså ännu ett stort glapp mellan efterfrågan och tillgång till samtalsstöd.
Speciellt fokus på självmordstankar inom forskningen
Helfers forskning inom projektet fokuserar på självdestruktivitet bland unga. Hon har bland annat analyserat chattdiskussioner med unga personer som lidit av självmordstankar eller försökt ta livet av sig.
Det finns många orsaker till att många lider av självdestruktiva tankar eller till och med mår så dåligt att de planerar självmord.
Några av de vanligaste orsakerna är långvarig psykisk ohälsa, ensamhet, och utanförskap i samhället.
– I materialet som relaterade till självmord som jag har analyserat finns det många olika slags psykiska utmaningar som unga människor tampas med. Det kan till exempel handla om problem i nära relationer eller med att hitta sin plats i samhället, förklarar Helfer.
Social obduktion ger bredare inblick i orsaker till dödsfall bland unga
För att ge en bred inblick i den komplexa frågan om ungas psykiska hälsa och vad som påverkar den använder sig projektet av en metod som kallas ”social obduktion” eller social autopsy på engelska.
Ramverket bygger på att ge en bredare bild av dödsorsakerna än vad en kriminell eller medicinsk analys kan erbjuda.
Social obduktion är en metod som bygger på kunnande från många olika vetenskapsgrenar. I projektet Ulos Epätoivosta deltar till exempel experter inom kriminologi, socialpsykiatri och sociologi.
”Vi fäster särskild uppmärksamhet vid de sociala, kulturella och politiska faktorerna bakom dödsfallen. Med projektet vill vi lära oss att bättre förebygga förtida dödsfall bland unga, och att förbättra ungdomarnas välbefinnande”, säger projektets ledare Pekka Hakkarainen från Institutet för hälsa och välfärd.
