Jokerit siktar på ligaspel ”inom en nära framtid” men vill inte betala 3,8 miljoner euro – vad är en ligaaktie och behövs den verkligen?

Det kostar en hel del att ansluta till FM-ligan i ishockey, vilket har fått Jokerit att ta timeout. Helsingforsklubbens ordförande Mikko Saarni konstaterar till Yle Sporten att andra länder klarar sig bra utan ligaaktier.

Olavi Vauhkonen skymmer målvakten Petteri Rimpinen.
Kiekko-Espoo och Jokerit vill spela i FM-ligan. Bild: Lehtikuva / Jussi Nukari

I höstas fattade FM-ligan i ishockey ett beslut om att återinföra kvalet som möjliggör ned- och uppflyttning.

Beslutet togs på många håll emot med öppna armar och därför var det en överraskning att Jokerit från Helsingfors strax därpå meddelade att klubben, med nuvarande villkor, inte är intresserad av ligaspel till hösten 2025.

Motiveringen var att det helt enkelt är för dyrt. Ett par månader efter beskedet är Jokerits frontfigur och ordförande Mikko Saarni fortfarande inne på samma linje.

– Vi behöver först vinna Mestis, sedan besegra ett ligalag i kvalet och därefter lösa in aktien. Det hela är inte realistiskt, säger Saarni till Yle Sporten.

Jokeritspelare sitter på avbytarbänken.
Jokerit ligger femma i Mestis då drygt 30 matcher har spelats. Bild: Tomi Natri / All Over Press

Saarni berättar hur Jokerit kalkylerar.

– Det krävs 7–10 miljoner euro. Ett konkurrenskraftigt lag kostar två miljoner, även om det är en rätt så anspråkslös summa med ligamått mätt. Lägg till ligaaktien och vi är uppe i sex miljoner. Utöver det behövs det i ligan en större organisation med mer personal.

För att spela i FM-ligan krävs alltså en ligaaktie – som är dyr. Prislappen som har figurerat i offentligheten är nästan fyra miljoner euro.

– Summan som vi har fått via officiella vägar är 3,8 miljoner. Vi har fattat våra beslut utifrån den siffran, säger Saarni.

Vad behövs en ligaaktie till?

Sedan år 2002 är FM-ligan ett aktiebolag som drivs av klubbarna. Därefter har det krävts en ligaaktie för att spela i ligan och aktiens pris har en stark koppling till ligans värdefulla samarbetsavtal.

FM-ligans nuvarande medieavtal tecknades med Telia. Det trädde i kraft hösten 2018 och har förlängts till våren 2027. Varje klubb får årligen cirka 1,5 miljoner euro i tv-pengar.

Vesa Puttonen fotograferas.
Vesa Puttonen var ordförande för FM-ligan 2013–16. Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle

Vesa Puttonen är professor i finansiering vid Aaltouniversitetet och förklarar logiken bakom ligaaktiens prissättning i samband med utvidgningarna på 10-talet.

– Ur de befintliga klubbarnas synvinkel blev det fler klubbar som delade på kakan. Det var motiverat att liganykomlingarna betalade för att de fick ta del av medieavtalets pengar.

– Liganykomlingarna har möjlighet att amortera på aktien i några år och får tillbaka pengarna, säger Puttonen om upplägget som han tycker är rimligt.

Han tycker att betalningsförmågan även ger en indikation på klubbens förmåga att klara sig i ligamiljön.

– Om en klubb inte klarar av att betala för ligaaktien kan man ställa sig frågan om den har tillräckliga resurser för att värva spelare och bygga upp en ligaorganisation med försäljning, marknadsföring och personal.

Sport betalade 1,8 miljoner – är priset nu dubbelt?

Tomas Kurtén är vd för Vasaklubben Sport som hösten 2014 tog klivet upp i ligan. Då kostade ligaaktien 1,8 miljoner euro – samma summa som Jukurit och KooKoo betalade då de anslöt till ligan åren därpå.

Kiekko-Espoo vill göra comeback i ligan till hösten 2024 och Kurtén säger att FM-ligan snart kommer att slå fast priset.

– Aktiens pris bestäms på ligans bolagsstämma där alla klubbar är representerade. Jag utgår från att bolagsstämman hålls under vårvintern, konstaterar Kurtén.

Man i mörk vinterrock står utanför ishallen i Vasa
Tomas Kurtén jobbar på Sports kontor. Bild: Malin Hulkki / Yle

De nya ligaklubbarna får fem år på sig att betala aktien och amorteringarna sker förstås på bekostnad av någonting annat.

– Det är klart att det har en inverkan på den sportsliga delen, säger Kurtén om amorteringskravet.

Under sina fem första ligasäsonger spelade varken Jukurit eller KooKoo i slutspelet en enda gång. Sport lyckades en gång.

– Att stiga till ligan kräver mycket jobb. Under 2–3 år kräver det mycket mer, men sedan lättar det när man kommer in rullorna, säger Sports klubbchef.

Jukurits, KooKoos och Sports ligaplaceringar

Sverige klarar sig utan ligaaktie

I Sverige har SHL ett tv-avtal som är nästan tre gånger värdefullare än FM-ligans. Omsättningen på lag har varit regelbunden: under hela 2000-talet har ett lag i snitt bytts ut inför varje säsong.

Summan som utväxlas mellan upp- och nedflyttaren ligger inte nära de miljoner som det handlar om i Finland. Enligt Expressen fick Modo, som gick upp våren 2023, betala 6,5 miljoner kronor (cirka 570 000 euro) i fallskärmspeng till Brynäs som degraderades.

Jokeritchefen Saarni gillar inte Finlands system, men har förståelse för att det är som det är.

– Modellen har byggts upp under en annan tid och världen har förändrats sedan besluten fattades. Tidigare trodde man att det här är det bästa möjliga upplägget, säger Saarni.

Samtidigt pekar han på att den finländska modellen, där ligaaktien är en förutsättning för att få en ligalicens, är exceptionell.

– I Sverige behövs inga ligaaktier – och inte heller någon annanstans. I den bemärkelsen är det inte nödvändigt med ett sådant här system.

Är det ekonomiskt lukrativt att spela ligahockey?

Professor Puttonen understryker att ligaspel inte är någon guldgruva ens med de nuvarande tv-pengarna.

– Det lönar sig inte att vara avundsjuk på ligaklubbarnas ägare. I det stora hela går pengarna till spelarlönerna. Det som kommer in går ut, säger Puttonen.

Det finns inga garantier på framtida pengar

Mikko Saarni

Då ligaaktiens pris ska fastställas spelar tv-avtalet fortsättningsvis en tung roll. Så småningom ska ett nytt tv-avtal skrivas och det finns en risk för att nästa kontrakt inte blir lika värdefullt. Det är någonting som också Saarni poängterar.

– Det finns inga garantier på framtida pengar, säger Saarni.

Vad får man då för ligaaktien?

– Man får rätt att spela i FM-ligan, säger Saarni krasst.

Och har det i sig ett ekonomiskt värde?

– Det har det inte.

Jokerit vill spela på den högsta nivån

Trots att FM-ligan har bestämt sig för att återinföra kvalet är uppförsbacken brant för Mestisvinnaren. De lägsta spelarbudgetarna i FM-ligan ligger på cirka två miljoner euro, medan Jokerit sticker ut i Mestis med sin spelarbudget på 300 000 euro.

Det är svårt att vinna en kvalserie mot ett ligalag och att spela sig upp kan kräva upprepade sportsliga satsningar som medför stora ekonomiska risker.

Bild på läktare med publik.
Jokerit spelar knappt hälften av sina hemmamatcher i Helsingfors ishall. Publiksnittet i de åtta matcherna på Nordenskiöldsgatan är 6361 åskådare. Endast tre ligaklubbar kan matcha den siffran: Tappara, Ilves och HIFK. Bild: Tomi Natri / All Over Press

Hur mycket tålamod har Jokerit? Hur ser Saarni på risken att klubben misslyckas gång på gång och inte får spela ligahockey under 2020-talet?

– Jag vågar inte tro på att Jokerit skulle vara utanför den högsta ligan så länge, säger Saarni.

– Vi för samtal med olika grupperingar och jag litar på att vi hittar ett sätt, eller en modell, som gör att Jokerit inom en nära framtid kan spela på den högsta serienivån. Det strävar vi efter och jag känner mig trygg i att det löser sig.