– Vi vet att coronatiden bidrog till att skolfrånvaron ökade och att unga började må sämre, säger Anne Smolander, rektor för elevstöd och välmående inom de svenska grundskolorna i Borgå.
Det finns flera olika orsaker till skolfrånvaro. Vissa ungdomar mår dåligt och vill därför inte gå till skolan, men ibland kan det också handla om att någon annan i familjen mår dåligt.
Då kanske man inte vågar gå till skolan och lämna den sjuka ensam hemma.
I vissa fall kan frånvaron bero på problem i skolan, som till exempel mobbning eller inlärningssvårigheter.
– Därför är det viktigt att vi tar itu med frånvaron i tid. Annars blir det bara svårare att komma tillbaka. I den plan vi gjort upp vill vi tala om att vi ”stöder närvaro”.
Skolfrånvaro är ett problem i hela landet
Problemet med skolfrånvaro förekommer i alla åldrar i de svenska skolorna i Borgå, men mest bland eleverna i årskurserna 7-9.
Ökad skolfrånvaro är ett nationellt problem. Skolorna har i dagens läge en skyldighet att förebygga, följa och ingripa i skolfrånvaro. Lagen trädde i kraft 2022, och arbetet som görs för att få bukt med problemet är en del av läroplanen.
Det kan handla om olovlig frånvaro, frånvaro på grund av hälsoskäl eller på förhand anhållen och beviljad frånvaro.
Kombinerat med varandra kan de här typerna av frånvaro leda till luckor i inlärningen, som kräver till exempel stödundervisning.
Då oroväckande frånvaro noteras i en Borgåskola ordnas ett möte med vårdnadshavare, lärare eller klassföreståndare samt elevvård. Då kommer man överens om vilka åtgärder som behövs för att stödja eleven.
Automatiska meddelanden på Wilma
Efter jullovet började Borgåskolornas Wilma med automatiska meddelanden. Det är ett elektroniskt verktyg där elever, lärare och vårdnadshavare kan kommunicera.
Tanken med de automatiska meddelandena är att det ska bli lättare för skolan och vårdnadshavare att reagera på en stor frånvaro.
Ett meddelande skickas automatiskt till vårdnadshavaren och klassläraren eller klassföreståndaren efter att eleven haft ett visst antal timmar frånvaro.
När har då en elev oroväckande mycket frånvaro? Anne Smolander berättar att man i Borgå sänkt gränserna för det här.
Det första meddelandet går ut efter 30 missade lektioner, då man kollar upp vad frånvaron handlar om. Med en lektion avses här i texten en 45 minuter lång lektion.
– Eleven kanske alltid är borta på måndagar. Eller så har eleven varit borta från vissa ämnen då hen suttit i korridoren eller lämnat skolområdet.
Skolorna samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin
Målet med samtalet mellan elev, vårdnadshavare och skola är att stödja eleven, inte straffa. Följande gräns för automatiska meddelanden är vid 50 och 70 missade lektioner.
– Då är situationen oftast redan oroväckande, för sällan är någon borta så mycket på grund av till exempel resor eller sjukdom.
Det kan också bli aktuellt med ett bredare samarbete, till exempel med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Enligt Anne Smolander kan det mångprofessionella arbetet ännu utvecklas ytterligare.
– Ju större frånvaron blir desto svårare är den att åtgärda. Därför behövs ett tidigt ingripande. Lösningen kan också vara enkel, till exempel en trygg vuxen i skolan som möter en yngre elev vid dörren då skoldagen börjar.
Likadant system för frånvaroanteckningar planeras
För tillfället har kommunerna inom Östra Nylands välfärdsområde planer på att ta i bruk ett enhetligt system för hur frånvaro antecknas. Ett möte om saken ordnas nästa vecka.
Om skolorna använder sig av samma benämningar i Wilma, som till exempel ”olovlig frånvaro”, blir det också lättare att jämföra och ta fram statistik över den totala skolfrånvaron.
– På det sättet kan vi se om vårt arbete för att motverka frånvaro leder till resultat. Både skolan och vårdnadshavarna har samma mål – att stödja eleven att vara i skolan med både inlärning och skolgång.
