En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Finland har röstat och de två presidentkandidater som går vidare till andra omgången är Alexander Stubb (Saml) med drygt 27 procent av rösterna och Pekka Haavisto (obunden, stöds av Gröna) med knappa 26 procent av rösterna.
I och med att ingen kandidat fick över hälften av rösterna ordnas en andra omgång söndagen den 11 februari.
Haavisto segrade över av trean Jussi Halla-aho (Sannf), som enligt opinionsmätningarna var den enda potentiella utmanaren för andraplatsen. Sist och slutligen fick Halla-aho sammanlagt 19 procent av alla röster.
Stubb vann i 83 kommuner medan tvåan Haavisto vann i 40 kommuner.
Den som vann i flest kommuner var ändå Olli Rehn (obunden, stöds av Centern), som var etta i 108 kommuner. Rehn segrade främst i kommuner med relativt liten befolkning, vilket du kan se på kartan nedan.
Klicka på kandidaten så ser du tydligare var hen vann.
De kommuner där Stubb fick störst andelar röster var Korsnäs, Kronoby och Närpes, som alla tre finns i svenskspråkiga Österbotten. I Korsnäs valde hela 60 procent att ge sin röst till Stubb. Sämst klarade han sig i Merijärvi i Norra Österbotten. Där var det bara knappa nio procent som valde Stubb.
Tvåan Haavisto fick de största andelarna röster i Mariehamn och i Hammarland på Åland. Sämst klarade sig Haavisto i Halso i Mellersta Österbotten där han fick knappa sju procent av kommunens röster.
Det fanns stora skillnader i hur kandidaterna klarade sig i olika sorts kommuner, även om det gick bra för Stubb så gott som överallt.
Bland stadsbefolkningen var Haavisto populärast, med Stubb hack i häl. I mindre tätorter var Stubb etta och Halla-aho tvåa. På landsbygden var det Rehn som var favoriten.
Hela 75 procent av de röstberättigade i Finland röstade i söndagens val. Det var högsta valdeltagandet i presidentvalets första omgång sedan år 2000, då motsvarande siffra var 77 procent.
Jämfört med andra val är presidentvalet det mest populära bland väljarna. I riksdagsvalet 2023 röstade 72 procent av finländarna medan bara 55 procent röstade i kommunalvalet 2021.
Valdeltagandet var högst i kommunerna Larsmo, Grankulla och Pedersöre. Lägst var valdeltagandet i den åländska kommunen Saltvik, som var den enda kommunen i Finland där valdeltagandet var under 60 procent.
I och med att ingen kandidat fick mer än 50 procent av rösterna blir det en andra omgång om två veckor. Historiskt sett har vinnaren i den första omgången också vunnit i den andra. Det här har skett i varje presidentval sedan 1994.
I presidentvalet 2018 ordnades bara en omgång eftersom den sittande presidenten Sauli Niinistö då fick en överväldigande majoritet av rösterna, 62,6 procent.
Den här gången tävlar de två kandidaterna som gick vidare om 47 procent av rösterna, eftersom en så stor andel gick till kandidater som inte tog sig till andra omgången.
Så många herrelösa röster fanns senast efter presidentvalets första omgång 1994, då 52 procent av väljarna hade röstat på någon annan än Martti Ahtisaari eller Elisabeth Rehn som gick vidare till andra omgången.
29.1 kl 11:30 Meningen ”Du kan också klicka på kommunerna.” som fanns vid vyn på vinnare per kommun togs bort eftersom det är svårt att klicka på kommunerna på en mobilskärm. Man kan fortfarande klicka på kommunerna för att se vinnaren.
Artikeln uppdaterades 31.1.2024 med resultaten från kontrollräkningen. Bland annat ändrade det exakta antalet röster för Alexander Stubb och Pekka Haavisto, men procentandelarna för alla kandidater ändrade inte.
