BRYSSEL När EU-kommissionen nästa vecka presenterar ett klimatmål för år 2040 väntas de små modulära kärnkraftverken ligga bra till.
De bygger på en teknologi som man tror blir viktig för att nå följande steg i försöken att få ner koldioxidutsläppen till 90 procent, vilket ska bli EU:s nya målsättning.
Den gröna omställningen, de stundvis skyhöga energipriserna och en strävan till energioberoende från Ryssland har överlag gett kärnkraften medvind.
Och det är unionens största kärnkraftsproducent Frankrike, som kraftfullt driver frågan.
Frankrike planerar stort och samlar andra runt sig
– Tiden för en kärnkraftsrenässans är här, deklarerade den franske presidenten Emmanuel Macron för nästan två år sedan då han meddelade att landet kommer att bygga åtminstone sex nya kärnkraftsanläggningar, kanske 14.
Den planen tycks hålla, och orsaken till att man kan behöva upp till 14 nya anläggningar beror på att också en del gamla reaktorer måste ersättas, bekräftade den franska energiministern Agnès Pannier-Runacher i början av januari inför en parlamentsdebatt.
Paris har dessutom samlat ihop en kärnkraftsallians med omkring ett dussin andra EU-länder, bland dem Finland. Målet är att driva igenom kärnkraftsvänliga regler och här har man redan nått flera delsegrar.
Också Finland kan komma att satsa på rejält mera kärnkraft, i första hand antingen på SMR eller på en traditionell anläggning, konstaterade miljö- och klimatminister Kai Mykkänen nyligen.
Investeringar och tillstånd i fokus
– Att man bildade den här alliansen är redan en framgång i sig, konstaterar äldre forskaren Szymon Kardaś vid European Council on Foreign Relations (ECFR) i Warszawa.
Han är specialiserad på EU:s energi- och klimatpolitik, och nämner som en av alliansens triumfer att kärnkraften har tagits med i det så kallade taxonomisystemet, som handlar om hållbara gröna investeringar.
De kärnkraftsvänliga jobbar också för att få den nukleära energin med i den kommande EU-förordningen om nettonollindustrin som ska stödja omställningen till ren energi, och som i praktiken kunde underlätta tillståndsförfaranden för nya kärnkraftverk.
I bakgrunden finns den ambitiösa planen ”REPowerEU” som kommissionen presenterade i maj 2022, bara månader efter att det storskaliga ryska anfallet mot Ukraina hade inletts.
Planen handlar bland annat om en satsning på förnybara energikällor och en större variation i energiförsörjningen.
Sedan dess har det också gått framåt på många andra energiområden än kärnkraften, och speciellt sol-, vind- och vattenkraften har vuxit kraftigt.
Men motsättningarna mellan kärnkraftsförespråkare och -motståndare finns kvar, och det är än en gång de europeiska jättarna Frankrike och Tyskland som finns på olika sidor.
Krävs en vapenvila på kärnkraftsfronten?
Kärnkraftsolyckan i Fukushima år 2011 fick den tyska förbundskanslern Angela Merkel att ge order om att stänga alla atomkraftverk i Tyskland, och den sista anläggningen kördes ner i april i fjol
Spanien har beslutat att fasa ut sin kärnkraft inom drygt tio år, och till kärnkraftsskeptikerna hör också Danmark, Portugal och Luxemburg.
Österrike har satsat så mycket på förnybar energi att man har bildat en informell grupp för meningsfränder inom EU, som ett motdrag till den franska gruppen.
Vi måste respektera länders nationella beslut
Szymon Kardaś, ECFR
Motsättningarna är sådana att det skulle behövas en vapenvila på kärnkraftsfronten, anser Szymon Kardaś vid ECFR.
– Vi måste respektera nationella beslut, säger han och menar att det borde gälla både dem som motsätter sig kärnkraft och dem som anser att den spelar en viktig roll i den egna energipaletten.
Kardaś nämner sitt eget hemland Polen som ett exempel, där kolen har spelat en så stor roll i energiförsörjningen att man enligt honom närmast tycks ha en övertro till att kärnkraften blir den främsta vägen bort från de fossila bränslena.
Landet planerar att bygga tre stora kärnkraftsanläggningar och åtskilliga små modulära reaktorer.
Små modulära reaktorer är ingen enkel lösning
Man Kardaś varnar för att hysa allt för stora förhoppningar på SMR-teknologin, eftersom de små modulära reaktorerna mest bara förekommer som pilotprojekt ännu.
Dessutom rapporteras det om en del dåliga erfarenheter i USA, där kärnkraftsbyggen har tagit för lång tid och blivit alltför dyra.
Han påpekar också att man överlag inte ska betrakta kärnkraften som en enkel lösning på en komplicerad energifråga.
– Speciellt i relation till att bygga ut förnybara energikällor, skulle det vara ett stort misstag från EU:s håll, säger han och understryker att kärnkraften ska fungera tillsammans med andra energiformer och inte istället för dem.
Och genom att erkänna det, skulle man också nå den försoning som behövs mellan de olika sidorna i energipolitiken.
