Affärsmannen och industrimagnaten Elon Musk rapporterade på sin nätverkstjänst X att den första människan fått ett implantat inopererat av Musks bioteknikbolag Neuralink på söndagen och att testpersonen återhämtat sig bra.
”Preliminära resultat visar lovande nervimpulser”, skriver Musk.
Syftet är att den förlamade testpersonen ska kunna styra en telefon eller dator enbart genom tankekraft.
”Tänk om Stephen Hawkins kunde ha kommunicerat snabbare än en snabb tangentbordsanvändare eller en auktionsförrättare. Det är målet”, skriver Musk.
Suddar ut gränsen mellan hjärna och dator?
Söndagens operation har ännu inte beskrivits närmare, men inför operationen hette det att Neuralinks implantat opereras in i testpersonens hjärna med hjälp av en egenutvecklad robot.
Neuralink grundades 2016 och har under flera år redan genomfört djurtester på grisar och apor. Bolagets hantering av försöksdjuren har fått kritik.
Det amerikanska läkemedelsverket FDA gav i maj i fjol företaget grönt ljus för att inleda studier också med människor. Neuralink letade efter testpersoner som led av kvadriplegi, det vill säga förlust av muskelkontroll i alla fyra extremiteter till följd av ryggmärgsskada eller ALS.
Implantatet beskrivs ungefär som fem slantar radade ovanpå varandra och det opereras in i en del av hjärnan som kontrollerar rörelser. Implantatets fina trådar ska hjälpa att överföra signaler från patientens hjärna.
Tekniken kallas för brain-computer interface, eller gränssnitt mellan hjärna och dator. Det handlar alltså om att bygga en direkt kommunikationskanal mellan hjärnan och datorer.
Stora planer för framtiden
Musk har, som alltid, uttryckt storslagna framtidsplaner för Neuralink och dess hjärnimplantat.
Han menar att tekniken ska kunna användas för att ge blinda personer synen tillbaka och ge förlamade personer tillbaka sin rörelseförmåga.
På längre sikt kan målet bli att skapa en symbiotisk relation mellan människa och artificiell intelligens, AI.
Musks bolag Neuralink är inte alls det enda företaget som gjort framsteg inom det som kallas brain-computer interface, gränssnitt mellan hjärna och dator.
Källor: AFP, Reuters, Yle, ComputerSweden, DN
