Det är ord och inga visor när Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen Maol rf kommenterar regeringens planer på att öka undervisningen i matematik med en veckotimme i årskurserna 3–6.
Regeringen får visserligen beröm för att man tar problemet med allt sämre kunskaper i matematik på allvar, men Maol ifrågasätter den nytta en tilläggstimme kan ge med tanke på att finländska unga år 2006 enligt Pisa-resultaten var bäst i världen på matematik.
”Antalet lektioner i matematik har inte minskat under 2000-talet och man kan ifrågasätta varför ett ökat timantal utan att man ändrar verksamhetssätt och innehåll skulle vara en lösning”, konstaterar lärarna i matematiska ämnen i ett pressmeddelande på tisdagen.
Gäller att satsa där det hjälper
Regeringen Orpo meddelade förra året att man tänker stärka den grundläggande utbildningen med 200 miljoner euro under den pågående regeringsperioden.
Antalet årsveckotimmar i de lägre klasserna ökas med tre. Två av timmarna går till modersmålet, medan matematikundervisningen i årskurs 3-6 får en årsveckotimme till.
Maol konstaterar att den nedåtgående trenden inom matematikkunskaper nu har pågått i närmare 20 år, vilket innebär att ingen enskild insats eller period kan vara orsaken till problemet. Men det innebär också, framhåller man, att inte heller lösningen finns i en enskild insats.
I stället efterlyser lärarna en grundläggande utredning för att hitta åtgärder som forskning visar att har effekt.
Maol påpekar också att man då med samma ekonomiska satsning kunde nå bättre resultat och föreslår att ökade resurser för gruppindelning skulle ge skolorna möjlighet ge eleverna mer flexibel undervisning.
En ökad satsning på lärarutbildningen skulle också kunna lappa den kunskapsbrist som man vet om att klasslärare har i matematiska ämnen, konstaterar Maol.
Mer behov klasserna 1–2
Om regeringen ändå är fast besluten att satsa på just en veckotimme till borde man beakta vad forskningen säger om var den timmen gör största nytta, anser Maol.
Grunden för talbegrepp och räkneförmåga skapas redan tidigt i barndomen, vilket innebär att det redan finns skillnader i barnens matematiska färdigheter när de börjar skolan. Eftersom nya matematiska begrepp bygger vidare på det man lärt sig tidigare är de färdigheter som bör uppnås redan i årskurs 1–2 viktiga för att förhindra snabbt växande nivåskillnader.
Maol ser därför hellre att tilläggstimmen i matematik placeras i de första årskurserna, alltså där regeringen planerar att öka undervisningen i modersmålet med två veckotimmar.
