Strejkvågorna har drabbat allt från daghem och butiker till fabriker och hamnar. Också trafiken har drabbats hårt.
Vad är de anställda egentligen så upprörda över?
Fackförbunden är upprörda över försämringar i arbetsvillkoren, begränsningar i strejkrätten, en styrning av löneutvecklingen och också nedskärningar i den sociala tryggheten.
Regeringen motiverar sina beslut med ett behov av att förbättra Finlands ekonomi. Regeringens mål var att balansera ekonomin med sex miljarder, men senare har det kommit fram att det inte räcker. Regeringen ska diskutera nya sparobjekt under våren.
1. Strejkrätten
Regeringen vill begränsa möjligheten till sympatistrejker och också begränsa längden för politiska strejker till 24 timmar. Det här ska ske genom att stifta en lag om arbetsfred.
Regeringen hade för avsikt att lämna över lagförslaget om arbetsfred till riksdagen den första februari, men allt är inte klart ännu. Lagförslaget har varit på remissrunda och såsom det ser ut nu ges förslaget över till riksdagen i slutet av februari (vecka 9).
Fackförbunden anser att det är ett medvetet val från regeringens sida att först begränsa strejkrätten för att sedan kunna förverkliga försämringar på arbetsmarknaden.
Regeringen vill också begränsa riksförlikningsmannens möjligheter att förhandla. Riksförlikningsmannen ska inte framöver kunna ge medlingsbud som ligger över den så kallade allmänna linjen. Ingen ska kunna få ett större lönelyft än exportindustrin.
Den trepartsarbetsgrupp som ska bereda lagstiftningen om riksförlikningsmannens spelrum ska ha sitt första möte nästa vecka. Arbetsgruppen ska bli klar med sitt jobb till slutet av maj. Regeringens målsättning är att lagen träder i kraft första december och påverkar nästa avtalsförhandlingar.
2. Arbetsvillkoren
Regeringen vill öka möjligheten till lokala avtal. Ett sätt är att de anställda ska kunna ha en annan representant i förhandlingarna än den fackliga förtroendemannen, för det finns inte en förtroendeman på mindre arbetsplatser.
Den trepartsarbetsgrupp som har förhandlat om att utöka möjligheten för lokala avtal har deadline sista januari, men det återstår fortfarande två möten i februari.
Arbetsavtalslagen förnyas först på hösten. Frågor som kommer att behandlas då är planerna på en karensdag vid sjukskrivningar och att företag med mindre än 50 anställda inte ska ha en skyldighet att återanställa.
Arbetsavtalslagen ska också göra det lättare att säga upp anställda och möjligt att skriva längre tidsbundna kontrakt utan motiveringar.
3. Den sociala tryggheten
En del av dessa försämringar har redan förverkligats. De skrevs in som budgetlagar och godkändes då riksdagen slog fast budgeten för år 2024.
Andra nedskärningar kommer att beredas under våren.
