Forskare vid Helsingfors universitet har kartlagt vilka faktorer och egenskaper som haft betydelse för väljarna inför presidentvalets andra omgång.
För den här så kallade medborgarbarometern har väljare fått uppge vilka skäl de haft att inte rösta på Alexander Stubb (Saml), respektive Pekka Haavisto (obunden, stöds av De Gröna).
Överlag anser väljarna att Stubbs och Haavistos olika värderingar har stor betydelse på ett allmänt plan. Grafiken nedan visar sex svarsalternativ som påverkade de tillfrågade väljarna väldigt mycket.
39 procent av Haavistos väljare anser att Stubb som kandidat inte förenar folket, även om Stubb under sin kampanj betonat gemenskap och att han vill ställa ”hela Finlands intressen” i första hand.
41 procent av Stubbs väljare uppger å sin sida att Haavistos partner är ett problem, alltså det faktum att Haavisto lever i ett homosexuellt parförhållande.
Siffrorna bekräftar resultatet i den föregående motsvarande undersökningen som gjordes strax efter den första valomgången. Då ansåg omkring en tredjedel av väljarna att Haavistos partner var ett starkt skäl att inte rösta på honom.
– Synen på homosexualitet har förändrats de senaste decennierna, men många väljare ser det fortfarande som problematiskt med samkönade par i relation till presidentämbetet, säger undersökningsledare, professor Åsa von Schoultz till Svenska Yle.
Problematisk partibakgrund
Pekka Haavistos partibakgrund inom De Gröna verkar också ligga honom i fatet. Alexander Stubbs bakgrund inom Samlingspartiet uppfattas inte som lika problematisk, enligt barometern.
Om man ser till Stubbs och Haavistos åsikter kring utrikespolitiken är det ungefär lika många väljare i bägge lägren som säger nej tack.
Men däremot anser hela 36 procent av Stubbs väljare att svarsalternativet ”tidigare politiska kontroverser” är ett starkt skäl att inte rösta på Haavisto.
Här är det sannolikt flera som syftar på Haavistos agerande som utrikesminister, då regeringen beslöt att låta hämta terrormisstänkta IS-krigares fruar och barn tillbaka till Finland, från lägret i al-Hol i Syrien.
Kampanjer och valdebatter oviktiga?
En ytterligare intressant aspekt är att Stubbs och Haavistos kampanjer och prestationer i valdebatter verkar ha relativt liten betydelse för väljarna.
Både Stubb och Haavisto har under valrörelsen deltagit i tiotals valdebatter, och deras kampanjer har kostat flera miljoner euro. Pekka Haavisto har turnerat flitigt med sin kampanjbuss, medan Stubbs kampanjteam har drivit särskilda valkaféer på flera orter.
– De här siffrorna innebär inte nödvändigtvis att kampanjerna i sig är oviktiga, de förmedlar ju viktig information om kandidaterna som väljarna baserar sina beslut på. Bägge kandidater hade professionella kampanjer som inte präglats av negativa budskap eller attacker på motståndaren, säger Åsa von Schoultz.
Det insamlade materialet för Helsingfors universitets medborgarbarometer omfattar slumpmässigt rekryterade finländare i åldern 18–80 år. Datainsamlingen är genomförd 2–9 februari, det vill säga mellan omgång 1 och 2. Antal svarande är cirka 1 250. Materialet är viktat enligt rapporterat kandidatval i omgång 1. Antalet svarande per kandidat är cirka 600. Medborgarbarometerns felmarginal med 1 250 respondenter är ca ±2,8 %, med 95 %: sannolikhet. För uppskattningar om enskilda kandidater är felmarginalen större och varierar enligt svar.
