Fallet med fyraåringen som torterades och misshandlades till döds av sin styvfar i Joensuu väcker bestörtning. Rättegången avslutades i Norra Karelens tingsrätt i onsdags.
Åklagaren yrkar på livstidsstraff för den 26-årige styvfadern. Enligt åklagaren hade mannen med en ångmopp orsakat brännsår på fyraåringen. För den 22-åriga mammans del yrkar åklagaren på minst nio års fängelse för dråp.
Tingsrätten beslöt dock att släppa föräldrarna på fri fot i väntan på domen som ska ges i mars.
”Använd småbarnspedagogikens resurser för att hjälpa barnen”
Nu frågar sig många hur det här kunde ske. Barnskyddet i vårt land tampas med trytande resurser och oron är stor över vem som som skyddar och ger trygghet åt barnen då myndigheternas arbete haltar.
– De här barnen är hos oss fem dagar i veckan nästan tio timmar per dag, säger daghemsföreståndaren Anette Palanen som också har erfarenhet av barnskyddsarbete.
– Men trots det kommer det mycket sällan socialarbetare eller familjearbetare fram till oss och undrar vad vi har för åsikt då familjer ska stödjas eller hjälpas.
Palanen anser att småbarnspedagogikens resurser kunde användas för att hjälpa familjer som har det svårt. Att den vägen ge ännu mer trygghet och stöd till de barn som är utsatta.
– Idag vet vi ju inte vem som ens har den här sortens stödåtgärder om inte familjen själv väljer att berätta det för oss, säger Palanen. Det här kunde enligt mig också underlätta barnskyddets arbete som regelbundet kunde vara i kontakt med de daghem där det finns familjer som behöver stöd.
Palanen anser att ska barnen skyddas och få en trygg uppväxt så krävs det ännu mer samarbete mellan olika instanser.
– Jag är nog väldigt överraskad då det gäller fallet i Joensuu att man från daghemmets sida försökt uppmärksamma barnskyddet om problemen. Men trots det har pojken som redan varit omhändertagen en gång skickats tillbaka till hemmet där pappan bevisligen använt droger och föräldrarna hämtat hem alkohol, säger Palanen.
Det måste finnas en orsak för att barnskyddet ska kunna agera
Överkommissarie Stephan Sundqvist vid polisen i sydvästra Finland betonar att han inte vet alla detaljer kring det uppmärksammade fallet i Joensuu. Men för att barnskyddet ska ha en orsak till att inleda sina utredningar krävs det att något har hänt.
– För att vi ska kunna anhålla någon måste det finnas en skälig orsak. Det måste finnas en tröskel innan vi skrider till åtgärder, men då det gäller små försvarslösa barn så hoppas jag naturligtvis att den tröskeln är väldigt låg, säger Sundqvist.
Han poängterar att det runtom i landet dagligen finns en massa människor som jobbar väldigt professionellt och genom sitt arbete lyckas förhindra att den här sortens saker sker.
– Med det sagt vill jag ändå betona att det som skett i Joensuu är förskräckligt och det är viktigt att inse att vi har två misstänkta förövare. Nu är det upp till domstolen att ge en dom, säger Sundqvist.
Janina Andersson är verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland. Enligt Andersson är det viktigt att trots det hemska som har hänt i Joensuu nu inte beskylla dem som jobbar med den här sortens ärenden för händelsen.
– Polisen ska naturligtvis utreda vad som hänt men det är också viktigt hur vi diskuterar om den här sortens saker eftersom alla gör säkerligen sitt bästa, säger Andersson. Ibland räcker det bara inte till. Som vi alla vet är det ont om resurser på alla fronter samtidigt som det är väldigt svårt att hitta utbildad personal som kan jobba inom barnskyddet.
Palanen håller med Andersson om att det är viktigt att betona att de som jobbar inom barnskyddet gör ett bra arbete.
– Sedan kanske man kunde kalla det för någonting annat eftersom det känns som om termen är förlegad och skapar fel associationer, säger Palanen. Jag ser hellre att man med låg tröskel hjälper familjer som har det utmanande för att den vägen komma åt den här sortens problematik innan problemen hopar sig och det blir fler rubriker.
Alla har ett ansvar att trygga barnens uppväxt
Men samtidigt är det också viktigt att lyfta upp att mycket i Finland idag handlar om föräldrarnas rätt till sina barn då det enligt Palanen borde diskuteras med vad som är barnens rätt till trygghet.
– Det står nedskrivet i olika form men sedan då vi hör om den här sortens händelser så frågar jag mig hur mycket det verkligen beaktas i praktiken, säger Palanen.
Palanen och Sundqvist vill betona att trots att myndighetsarbetet är viktigt så är det på allas ansvar att göra orosanmälningar ifall man ser barn som far illa eller blir dåligt behandlade.
– Jag har en dröm om att finländarna skulle bli mindre individualiserade och verkligen ta hand om varandra, säger Sundqvist. Idag vill många att myndigheterna sköter olika saker men jag tror själv på att vi alla har ett ansvar för att visa medmänsklighet och hjälpa där det behövs.
Palanen hoppas också att alla skulle våga göra orosanmälan eller säga till då barn behandlas illa.
– Det är upp till var och en att göra en anmälan. Det kan vara en avgörande handling som räddar livet på ett barn eller åtminstone hjälper det till en tryggare tillvaro, säger Palanen.
Barnskyddets kris debatterades i torsdagens Slaget efter 12.
