Det var i maj 2020. Coronaviruset hade just fått fullt fäste i Finland och gränsen till Nyland var stängd. Åbobon John Degerlund var i lekparken och firade mors dag med sin familj då han fick samtalet: han skulle få en lever.
Från samtalet hade han drygt två timmar på sig att ta sig från Åbo till Helsingfors, där den nya levern skulle sättas in.
– Det var skrämmande. Jag var väldigt nervös men samtidigt kändes det som en lättnad att äntligen få ta steget vidare, säger Degerlund.
2018 blev Degerlund diagnostiserad med primär skleroserande kolangit, PSC, som är en ovanlig kronisk leversjukdom. Sjukdomen upptäcktes via blodprov och Degerlund hade inte känt sig sjuk eller haft några symtom innan det. Sjukdomen kan öka risken för gallvägscancer och därför fick Degerlund en ny lever i förebyggande syfte.
– Jag tog ut den största paniken direkt då jag fick svaret från blodprovet om att jag hade höjda levervärden, så när läkarna började prata om att det i något skede eventuellt skulle bli aktuellt att göra en organtransplantation så kändes det redan som en naturlig del av processen, säger Degerlund.
Mentalt tungt att vänta på det nya organet
Trots att han tagit ut den största paniken tidigare, var det mentalt påfrestande att vänta på ett nytt organ. Degerlund måste hela tiden ha på sig sin telefon och svara då ett främmande nummer ringde, också mitt i natten, ifall det skulle vara sjukhuset som ringde för att meddela att de hade en lever för honom.
– Varje gång jag fick ett samtal från ett främmande nummer blev jag ju ganska nervös. Det var tur att det inte var en massa bedrägerisamtal under den här tiden.
Samtidigt fortsatte vardagen som normalt. Han blev pappa 2019, i början av 2020 bröt coronapandemin ut och Nyland spärrades av. Degerlund fick ett intyg att visa myndigheterna då han behövde resa till Helsingfors för undersökningar under den här tiden.
– Polisen gick runt på tåget och kontrollerade att man hade tillstånd att åka till Helsingfors. Men då var jag där för att ta reda på hur akut min situation var, om jag behövde få en ny lever mitt under coronaåren eller om vi kan vänta tills hela situationen lugnar ner sig, säger Degerlund.
Degerlund behövde en ny lever så fort som möjligt. Vilket han också fick, bara några månader senare. Han var en av 75 personer som under 2020 fick en ny lever.
Hur känns det att ha en främmande människas lever i din kropp?
– Oftast tänker jag inte så mycket på det. På årsdagen för operationen så tänker jag nog ibland på att samtidigt som jag minns den här dagen positivt så är det för en annan person en tragisk dag, säger Degerlund.
Ökat behov av organtransplantationer
Statistiken visar att behovet av organdonationer har ökat under de senaste tio åren. Enligt Juha Grönlund, som är specialistläkare på ÅUCS intensivvårdsavdelningen och ansvarig läkare för organdonationen vid sjukhuset, har antalet njur- och leversjukdomar ökat. Detta har i sin tur lett till att det finns ett allt större behov av nya organ.
– Vi har lyckats öka antalet organtransplantationer under de senaste åren i någon mån, men ändå hinner inte alla som väntar på ett nytt organ få det innan det är för sent, säger Grönlund.
Förutom njurar, som också kan doneras då en person är vid liv, tas organen först efter att patienten har dött. Eller rättare sagt, då patienten är hjärndöd och det inte går att rädda patienten mer.
– En njurtransplantation kan ha väldigt stor påverkan på livskvaliteten då patienten inte behöver komma till sjukhuset för att få dialys flera gånger i veckan flera timmar åt gången, säger Grönlund.
ÅUCS ligger efter i statistiken
Enligt statistik från Helsingfors Universitetssjukhus, ligger ÅUCS-samarbetsområde sämst till jämfört med andra universitetssjukhusområden då det gäller antal organdonationer sett till befolkningsmängd. Varje år doneras 10-15 organ inom ÅUCS-samarbetsområde medan siffran i andra områden ligger på över 20.
Orsaken till varför det är så här är inte helt klar.
– Det har övervägts om skillnader i befolkningens sjuklighet i olika områden till viss del kan förklara detta, men sannolikt inte i den utsträckning som statistiken visar, det måste finnas något mer bakom detta, säger Grönlund.
Sedan årsskiftet har man vid ÅUCS börjat med en för dem ny lösning för att förhoppningsvis öka antalet organdonationer i området. Man ska nämligen inte bara ta tillvara på organ efter patienter som konstaterats hjärndöda utan också i vissa fall där patienten fått hjärtstillestånd och där det inte finns något mer att göra för patienten.
– Den finska lagen har hela tiden möjliggjort detta. Organdonation efter hjärtstopp kräver särskilda arrangemang från transplantationsteamets sida för att kunna minimera den tid organen är utan blodcirkulation, så det är logistiskt en mycket komplicerad och tung process. Det är därför den inte har gjorts tidigare, säger Grönlund.
Metoden togs i bruk i HUS och i Tammerfors 2021. I år har också ÅUCS tagit i bruk den här metoden.
Organtransplantationer utförs i Helsingfors
Alla organtransplantationer har centraliserats till Mejlans tornsjukhus i Helsingfors. Däremot kan organ doneras vid alla universitetssjukhus i landet. Då kan man alltså ta ut organen vid till exempel ÅUCS och sedan skicka dem vidare till Helsingfors.
I Finland tillämpas så kallat förmodat samtycke. Det betyder att om en person under sin livstid inte har motsatt sig organdonation utgår man ifrån att personen godkände det. Innan organen opereras bort frågar man de anhöriga hur personen under sin livstid förhöll sig till organdonation.
Exempel på länder utan förmodat samtycke inkluderar USA, Kanada, Tyskland och Storbritannien, där man istället använder sig av ett opt-in-system där individer aktivt måste välja att bli organdonatorer.
Organdonationer räddar liv
Idag lever John Degerlund överlag ett ganska normalt liv. Han äter medicin som hindrar kroppen från att stöta bort det nya organet. Medicinerna sänker immunförsvaret, vilket leder till ökad infektionsrisk. Därför är han extra försiktig med exempelvis livsmedelshygien och öppna sår. Men i övrigt kan han nästan leva helt som vanligt. Organtransplantationen räddade förmodligen hans liv, och han är tacksam för det.
– Det behövs en hel del organ hela tiden och ingen kan förutspå exakt när organen behövs, så därför ser jag det som en väldigt viktig del av sjukvården och det är viktigt att få in så många organ som möjligt.
Vad tänker du om att det i Finland tillämpas så kallat förmodat samtycke för organdonation? Berätta i kommentarsfältet!
